2

24 1 0
                                    

EN ANNAN GÅNG

Efter att jag gått närmre hände något konstigt det började lysa och visst solen hade gått upp men ändå det var inte från solen. Utan från vargen. Det lyste så starkt att jag trodde att jag skulle bli blind men som tur är blev jag inte det.

När ljuset hade blivid svagare och efter en liten stund gått bort så såg jag något jag inte trodde på. Det var en människa en man för att vara exakt. Hans ögon var så fina och bruna som det brunaste träd du hittar i skogen. Hans hår också brunt men det ljusaste träd du hittar i skogen. Hans armar så muskellika.

På något konstigt sätt gillade jag inte hur han tittade på mig när jag stod där och efter en stund förstod jag varför han tittade på mig så jag hade glömtatt ta bort handen från  hans mage. Jag frågade snabbt :

- vem är du?? han sa med den finaste röst man kan ha (enligt mig) :

Jag är Franc, det är engelskt. Då sa jag:

- Men hur gick det till du var för fem minuter sedan en varg och sedan svich en man efter att jag nästan blivit blind av ett dumt ljus som kom från dig. Då för att inte prata om hur du jagat mig i skogen så att jag trodde att jag skulle bli mördad eller kidnappad. Du är faktiskt väldigt ohyfsad, elak, stirrig, otroligt söt, cool, knäpp....

Jag rådnade genast och sa :

Jag är Elisabeth jag bor på trafikations vägen 114. Då sa han med den fina rösten :

- Borde du verkligen säga din addres åt folk du inte känner. Hon sa :

- Näee!?. . .

Jag ångrade mig men han var såååå söt!

Jag sa att jag aldrig skulle hitta hem härifrånn och att allt var hans fel. Han erbjöd sig att följa mig hem men jag sa inte denna gång men en annan gång KANSKE  han sa ockej lite sorgsett med blicken nedlutat. Jag tänkte på hur söt han var och tänkte efter ordenkligt och sa :

- Ja men föressten så vill nog inte mamma hämta mig fyra på natten mitt i skogen så visst men bara för denna gång.

Han sa att jag skulle hoppa upp på hans axlar och jag gjorde det och han sa också att jag skulle hålla i mig och det gjorde jag  också och på ett svich var jag hemma.


varulvsnattenWhere stories live. Discover now