Wouldnt it be nice if we where older (Larry fanfic)

Kapitel 2

Louis perspektiv
Jag är äntligen "home". Inte hemma på riktigt, men Harry kom hem från London idag, för jag har tvingats av modest att vara i LA det första halvåret av 2016. Mina fans vet inte, men den 21 januari kommer min "son" födas. Jag är SÅ trött på modest, dom har gått för långt nu! Att jag och Harry inte får sitta bredvid varandra var töntigt nog, men att låtsas att jag får en son är bara för långt. Vi har hittat någon mamma som precis har fått barn, med massa bilder på hennes barn. Hon ser ut som Brianna också så vi har snott gravidbilder ifrån henne också... Idag ska vi ha möte igen, men jag orkar inte mer.

-Jag tänker inte gå med på det! Skriker jag för säkert hundrade gången.
-Louis, de är för alla era fans och median...
-Men vi kan inte "sno" någon annans barn! Vi är stora, bäbisen föräldrar som vi snor bilderna av kommer märka något så småningom, jag märker hur min röst är spydigare än jag någonsin hört den innan.
-Louis lyssna, det här Larry snacket har gått för långt, vi måste få tyst på dom...
-Men dom har ju rätt, avbryter jag.
-Men de får dom inte veta, hur skulle se ut om "flickidolerna" är gay? Det skulle inte gå ihop!
Modest hinner inte säga mer innan jag rusar ut ur konferensrummet.

När jag kommer hem till Harrys och mitt hus i LA springer jag direkt till sängen och stoppar huvudet i kudden. Jag hör hur dörren öppnas.
-Gråter du Louis?
Jag känner igen rösten, den enda som kan få mig och bli glad.
-Nej, jag är bara så trött på modest, barnet ska komma 21... Och jag måste leka glad under tiden vår frihet tas ifrån oss. Harry vad ska vi göra?!
Han kommer och sätter sig på sängkanten och slår sina armar och drar in mig i världens största och mysigaste famn.
-Jag vet inte Boo Bear...

Efter vi ätit pizza som vi beställde efter vi kramats länge på sängkanten så lägger vi oss i hängmattan i vår stora trädgård. Vi pratar om allt mellan himmel och jord. Gud va glad jag är att Harry är hos mig. Jag behöver verkligen honom just nu. Klockan blir 1 på natten innan vi lägger oss i sängen, självklart skedar vi. Det gör vi nästan alltid när vi sover tillsammans.
-Harry? Säger jag så sött jag kan.
-Vad är det Boo Bear?
-Kan inte jag få vara den stora skeden för en gångs skull? Jag vänder mig om och tittar in i hans ögon, jag vet exakt var don sitter även fast det är kolsvart i rummet.
-Självklart kan du de Boo,säger Harry men jag ser hur han flinar åt mig i mörkret.
Men jag ler ändå av hans smeknamn till mig och vi byter positioner så jag blir den "stora" skeden. Och jag somnar med den bästa personen i hela världen i mina armar.

~~~~~~~~~~~~~
Hej, författaren talar👋🏾
Jag hoppas ni gillar berättelsen hittills!
Nästa kapitel tänkte jag kunde va lite information om mig, va tycker ni om de?
Men redan nu kan jag säga att jag är ett STORT Larry fan, de är typ hela mitt liv. Men mer information kommer i nästa kapitel!
Hejdå tills dess❤️