Kapitel sex

56 5 1
                                    

Jag tänger och tänger men hur? Hur ska jag komma in i trapphuset och upp tre trappor och in lägenheten utan någon eller något märker mig, så jag har kommit fram till att jag måste vara osynlig. Men det kan man ju inte vara.

Jag närmar mig försiktigt dörren in till trapphuset. Med små försiktiga steg.
Jag närmar handen vi knapp koden med darriga fingrar.
Fyra, sex, åtta, ett knappar jag in.
Och dörren glider upp med ett knarr.
Jag går in försiktigt i det dunkla trappuppgången. Jag tar steg efter steg upp tills jag kommer upp till trean. Jag går med små myr steg fram till dörren. På dörren står det på en plåt sylt:
Välkommen till familjen Viol. Jag känner mig inte så välkommen hit, säger jag tyst och surt för mig skälv.
Jag närmar mig med handen på ring klockan för att se om någon är hemma. Jag trycker snabbt på klockan. Och springer upp till fyra med snabba steg. Medans det ljusa plinget hörs högt och ljudligt. Jag väntat ett tag. Men ingenting ljud hörs. Jag går ned några steg för att titta om någon har öppnat men det har ingen. Jag går ned försiktigt, medan jag tar upp nycklarna.
Jag trycker in nycken i nyckel hålet och går in.
- Hallå hallå är det någon hemma!!! Ropar jag.
Inget svar bara svarets tystnad.
Jag går in i sovrummet och försöker leta efter en väska.
Men så hör jag ett högt brak i hallen!!????....

Mysterious angelWhere stories live. Discover now