Prologue

4.1K 99 14
                                    


A/N: Oh ito na.

Pag pasensyahan ang aking unang ipapabasa sa inyo sapagkat ito ay PROLOGUE pa lamang. Sana ay ako'y inyong maunawaan. May mga pahina pang susunod ngunit ito ay matatagalan. Kung may bumabagabag at katanungan, huwag mahiyang mag tanong o bigyan ako ng mensahe. Salamat.

Hahaha. Makata lang eh no ?

Sya sige, ito na. Ang ibang plot ay hindi sa akin.

. . .

"Hahahaha!" A loud laugh echoed from the Tanchingco's living room.

"Gabriel!" A woman scolds. Scolding her son. That's Amanda, Amanda Tanchingco. Oscar Tanchingco's wife. Gabriel her oldest son, Paul, the second son and Jade her only daughter.

"Huwag nyo tawanan ang Ama nyo. Malubha na nga ang sakit ng lola nyo tinatawanan nyo pa" pag papatuloy na sermon ni Amanda sa mga anak. Gabriel with his fiancé, Pearl and brother Paul chuckled before apologizing to their Mom "Sorry Ma. We're sorry" He says then chuckles again.

"Sino ka ba? Kilala mo ba ako?" An old woman asking Amanda's name. "Ako po si Amanda, Ma. Asawa po ni Oscar na anak nyo" nakangiting sagot ni Amanda kay Ama. Ama just nodded and handed her hand to her personal maid for her to help walk away from the lady who just talked to her.

Again, Amanda heard another small chuckles from the couch where Gabriel, Pearl and Paul is seated.

"Gabriel! Ano ba." Amanda scolded again. "Ma, ang wedding gown ni Pearl? Kukunin ko na" Gabriel stated. "Bukas mo na kunin. May driver naman na pupunta doon at dadalhin ang wedding gown ni Pearl dito. At saka tumayo na kayo dyan. Ilang minuto na lang dadating na si Jade." Amanda said with an authority. Gabriel and Pearl stood up but Paul decided to stay, sitting on the couch.

He do not want to face her sister. Not because he's not ready. But he's upset with her younger sister Jade. Paul stood up upon hearing the yaya's yelling "Buksan ang gate! Andyan na si Jade!"

He waits until the car door of newly come opened. He then walks up the stairs after.

On the other hand, everyone was waiting for Jade's come back. Even her Uncle's, and her Angkong. They missed her so much. Matapos ang aksidente, apat na taong nakalilipas nanatili si Jade sa New York. Jade likes it too, kasi pinagpatuloy nya ang pag aaral don. After her graduation, hindi muna umuwi ng Pilipinas, but nag explore at nag travel sa iba't ibang bansa na gusto nyang puntahan. Pero sa loob ng apat na taon na yon, wala na syang maalala pa tungkol sa nakaraan nya, kundi ang pamilya nya at si David. But sometimes blurred images were flashing on her mind. Pero hindi na sya nag bother alamin pa ang mga ito, because she's happy now with her present life and love life. And that's enough for her, she always thought.

The car door opened and a sweet smiling face is given from Jade.

"Jade! Anak!" Sinalubong agad ni Amanda ang anak na pababa ng sasakyan. "Ma!" Jade excitedly shouted, hugging her Mama tightly.

Sinalubong sya lahat ng mga nag hihintay sa kanya. Her Dada, hug her even squeezes her. "Dada, hindi ako makahinga." Jade chuckled.

"I'm sorry anak. I just missed you. Lalo kang gumanda ngayon" Oscar stated. Ngumiti naman si Jade at niyakap ang mga tiyong nakaabang sa kanya.

"Hi Jade" A man with an American suit hug Jade and kisses her cheeks. "Hello David" she gave David her sweetest smile.

"Kamusta ka na? Sumasakit pa ba ang ulo mo?" Nag aalalang tanong ni David. Jade just smile and shook her head. David and Jade exchange sweetest smile. Oscar remains silent at nakatingin lang sa anak nya at sa lalaking kangitian nito.

Dusk Till Dawn: Forever (Book 3)Tahanan ng mga kuwento. Tumuklas ngayon