Jag simmade lite längre ner än Ellie för att se hur hon såg ut under ifrån.
Det var då jag såg hur hennes amulett som hon fick av sin mormor började lysa guld som vraket och personen Ellie såg.
Jag pekade mot Ellie's amulett och hon kollade genast på den.
Vi simmade upp till ytan.
När vi kom upp såg jag att amuletten inte lös längre.
-Vad konstigt den lös ju när vi var nere i vattnet, sa jag med en fundersam röst
-Vi kollar om den lyser i vattnet den här gången. Sa Ellie och dök i.
Och det gjorde den. Den lös tydligare den här gången som vraket andra gången vi hoppade i.
Det var då jag kom på att vraket kanske lyser ännu tydligare den här gången.och det var det ännu tydligare.
Vi simmade närmare och närmare vraket. Vi var nästan nere vid det när det svichade fram något guld lysande framför våra ögon.
Vi fick panik men simmade lungt upp till ytan.
Det var skönt när vi satte oss på bryggan och kände den varma luften smeka mot mina blöta ben och armar.
-Tror du att det var den dära mannen som band fast mig runt trädet?
-Kanske, men varför skulle han simma runt omkring i vattnet?
-tänk om det är en... Sa jag och Ellie i mun på varandra.
