Jag hör ett pipande ljud. Jag öppnar sakta ögonen men ser bara mörker. Jag suckar och reser mig sakta upp i sittande ställning, var är jag? Jag hör hur en dörr öppnas och vänder snabbt huvudet mot ljudet. "Åh, vad bra. Du är vaken" säger en främmande röst. Ja, ja det är jag. "var är jag?" frågar jag bara. "ehm" svarar personen jag antar är en tjej då rösten var ljus och tjejliknande. "du är på ett sjukhus i Stockholm." vänta, va? Hur kan jag vara i Stockholm? Jag somnade ute i skogen, där jag bor, i malmö. Inte i Stockholm? och varför är allt svart? varför? "Varför ser jag ingenting?" viskar jag ut. "Jo, det var såhär. Du blev hittad i en park, vi vet inte riktigt vad som har hänt. Du har inga yttre skador, endast ett blåmärke vid revbenen på höger sida. Din syn har försvunnit, men vad vi har hittat så kommer den komma tillbaka inom en till två veckor." svarar hon. "va?" är det enda jag får ut. Jag förstår ingenting. Jag bor i malmö, inte Stockholm, jag somnade i en skog inte park, jag är inte blind?
Jag väcks ur mina tankar av att personen försöker få kontakt med mig igen. "Kommer du ihåg vem du är? Ålder, namn, vart du bor?" frågar hon halvt oroligt. "Ja det är väl klart" svarar jag. "Jag heter Felix sandman, är 17 år, bor i malmö" svarar jag självsäkert. Jag hör hur hon suckar medlidsamt. "Du har tyvärr fel på allt. Du heter Oscar, Oscar Enestad." All min självsäkerhet är så gott som borta. Vad pratar hon om? Vad händer? "Du, Oscar, är 18 år och bor i Stockholm." fortsätter hon och jag känner bara hur jag faller bort från allt. Detta kan inte vara sant..?
Ja, jag vet att Felix inte bor i malmö, jag kommer inte följa allt exakt. No hate please. xoxo, me.
