Kapitel 2

462 12 2
                                    

Det var väldigt mörkt ute och hennes mamma var säkert inte hemma.  -"Sov över" sa jag, man såg att hon blev lättad. Hon hade vart rädd man märkte det. -"Du är bäst!" Sa hon med sitt fina leende. Jag stängde av tv:en och kolla på henne "Så dags att prata!"

Vi pratade om allt möjligt.

Efter att pratat i 2 timmar så älskade jag henne mer än nånsin

-"Miranda..?"

-"Vad är det Omar?

-"Jag gilla dig.. " Wow Jag sa det, jag sa det verkligen! Man såg att hon var helt chokad och inte visste vad hon skulle säga eller göra. Hon lutade sig fram? Oh Omar hon ska kyssa dig! Jag blundade och njöt av kyssen.

*Mirandas perspektiv*

-"Omar jag kan inte.." sa jag och slet mig bort "Nej!!" Tjöt Omar och drog min nacke till honom. Våra läppar pressades hårt mot varandra. "Omaar.." Pep jag. -"För..lååt.." sa han, han var rädd i rösten. Det var helt tyst, tystnaden låg som ett täcke över oss.

-"Mamma ringde, hon kommer hem imorgon " sa Omar.  -"Jag går och fixar mig " sa jag tyst och gick till badrummet. Jag skölde bort mitt smink och borsta tänderna. Jag gick till Omars rum och tog upp mobilen och bestämmde mig för att ringa Andreas. "Hej!"

"Andreas lyssna nu!"

"Okej,allt för dig "

"Jag och Omar kysstes. * berättat allt klart*

"Men gillar du honom?"

"Nej, jag gillar Oscar!" Jupp thats it, jag gillar Oscar, vi har vart med varandra flera gånger i smyg och de timmarna har han vart helt underbar.

"Men ska vi träffas imorn?"

"Aa, vi ses klockan 16 vid fontänen!"

"Okej hejdå!"

"Byee"

-"Vem prata du med?" Frågade Omar som kom in i rummet. -"Andreas"

Vi sa ingenting på 1 timme och jag beslöt mig för att sova.

Jag vaknade av att mobilen ringde "ÖPPNA DÖRREN VI STÅR UTANFÖR!" jahapp det var killarna. Jag gick ner och öppnade dörren och killarna rusade in. -"Vad gör ni här så tidigt?" Frågade jag och gäspade -"Klockan är 14.30.." sa Oscar. Fuck jag ska träffa Andres snart! Jag sprang till badrummet, tog en snabb dusch och gjorde min vanliga smink rutin.

Klockan var kvart över tre och jag gick till killarna som höll på att spela just dance. Egentligen fattar Jag inte varför de kör det, de är ju grymma på att dansa och får alltid 4 eller 5 stjärnor. -"Du kan ta min plats om du vill" sa Oscar och kollade på mig snällt. -"Nej tack jag måste gå nu" sa jag och tog på mina skor och gick.

Andreas satt på en bänk och jag sprang till honom -"Heej!" Sa jag och krama honom. "Vi går till waynes caffee" sa Andreas och vi gick dit. Vi beställde och satte oss ner och börja prata.

Jag älskar verkligen Andreas, jag kan prata med honom om allt. ||Sorry för den kassa uppdatering, lovar att den ska bli bättre||

Don't judge me -The Fooo och Andreas Palm fanfic. (swedish)Where stories live. Discover now