Harry's pov
"Harry, you are driving so slow! Come on!" Jag blängde snabbt på Louis i backspegeln innan jag vände mig mot vägen igen.
"Louis, we are in the middle of a forest, it's dark, so I cant see anything, and this car have the steering wheel on the wrong side. How am I supposed to drive any faster without kill us all!?" Niall började skratta i sätet bredvid mig.
"He's right Lou, and I don't wanna die yet in a while." Louis ryckte på axlarna. "You are still driving slow."
"Hmpf, I'm still a better driver than you!"
"Oooh..." sa Zayn och Liam på exakt samma gång, vilket fick Niall att börja skratta igen, och Louis att göra en uppgiven grimars.
Vägen svängde till vänster, och framför oss låg den stora timmerstugan vi skulle bo i den närmaste månaden. Det svaga ljuset från fullmånen som stod högt så här sent på natten, lyste svagt upp den lilla gläntan som låg bredvid stugan, och tittade man noga kunde man se vattnet från sjön, som man sagt skulle ligga vid stugan, glittra svagt mellan träden. Kort sagt, det var vackert. Riktigt vackert!
"Wow... It's beautiful here!" Liam såg sig imponerat omkring. "Let's get the bags in, and then I think we could light a fire?" Vi alla höll med honom, så jag gick och låste upp stugan medans de andra började lasta ur bilen. Vi slängde bara in väskorna i hallen, då ingen av oss orkade packa upp än. Det fick vänta till senare.
"What do you think about to light the fire at the beach?" föreslog jag. "That's a GREAT IDEA Haz! GREAT! You're a GENIUS!" utbrast Louis överdrivet exalterat och viftade med armarna i luften för att understryka hur bra han tyckte iden var. Vi bara skrattade åt honom, och började leta efter filtarna som låg någonstans bland högen av väskor. Jag slängde en blick på Niall. Han såg inte särskilt glad ut. Det hade han inte sedan Cayla gjort slut med honom. Han hade haft fruktansvärt tur att fansen inte fått reda på att de varit ihop. Han hade det svårt nog som det var, och skulle man lyssna på Eleanor mådde inte Cayla heller särskilt bra. Hon älskar Niall, men tyckte inte att han var värd allt hon visste att hon skulle få stå ut med om hon var ihop med honom. Fansen kunde vara riktigt okänsliga ibland.
"Hey Niall, cheer up! We are here to have fun, try to forget her some hours and have fun with us!" sa Liam. Jag var visst inte den enda som noterat.
"What do you mean?" frågade Niall och låtsades vara väldigt koncentrerat på letandet i väskan han hade framför sig.
"Niall." Han tittade upp och suckade.
"I'm trying. It's just... I miss her. I really do. But she made her choice, and..." Hans röst bröts och ögonen blev blanka. Jag hatade att se honom såhär! "I... I just don't wanna talk about it. Okay?" Han tittade ner i väskan igen och en tryckt stämning la sig över rummet. Jag ville bryta tystnaden, men kom inte på nåt att säga.
"I found them!" Utropade Louis, och jag hade nästan kunnat kyssa honom! De andra killarna såg också lättade när vi tog med oss dem ut genom bakdörren och ut på trappen. "I'll just go and get my guitar..." mumlade Niall och vände in i huset igen. Några sekunder senare kom han ut med gitarren i handen.
"Ready to go?" Han nickade, och vi började bana väg ner mot vattnet.
AN: Ursäkta min dåliga engelska, hoppas det är förståeligt iallafall :) <3xxx
YOU ARE READING
Say you're mine (swedish one direction fanfiction)
FanfictionÄnda sedan Emilys mamma dog för sex år sen har hennes pappa druckit för att dränka sorgen. Alkoholen gör honom våldsam, och han tar ut det på Emily. Misshandeln, och ensamheten fick henne nästan att ta livet av sig. Det var då hon träffade Sofia...
