HEJ!!!
Här kommer ännu en kapitel. Nu kommer det blir mer spännande när både Cody och Lauren få en riktig diskussion med varandra.
Som ni också ser tänker jag mig Emma Watson som May. Men det är klart att ni få tycka annorlunda.
Trevlig läsning/ Loveinyourheart
¤¤¤
Laurens perspektiv:
"Så hur var din fredagsmys då" frågar May efter att ha beskrivit sin fredagsmys väldigt noggrant. Kort sagt hade hennes mammas nya kille bjudit de på en väldigt dyr resturang. Hon berättade även att han kommer flytta in hos dem snart. De hade det väldigt roligt och mysigt tillsammans.
Jo, igår var det min värsta fredagsmys jag kan komma ihåg. Min föräldrar har bråkar och det handlar om något stort.
Efter att ha stött på Cody i Mcdonalds och ätit där, gick jag hem. Jag hoppas att komma till en annorlunda hemmiljö än när jag lämnade huset. Men jag blev riktigt chockad när jag hittar mina föräldrar i det ståndet som jag lämnade de.Det verkade som något riktigt stort har hänt mellan de för Pappa hade bäddat i gästrummet när jag återvände hem. För att inte göra saker och ting värre gick jag till mitt rum och försökte lista ut vad det var med Cody. Varför han hade sådan bråttom? Jag ville lära känna honom. Hur är han som person och vad har skapt honom till den som han är idag.Detta säger jag så klart inte till May.
"Du vet, det var som vanligt. Vi kollade på en film och fikade" mumlar jag som svar. Jag nämnde inte heller något om mitt snacket med Cody. Jag känner May väldigt mycket och hon skulle finna situationen något helt annat än det som var. Därför tycker jag att det var bäst att hålla det borta från henne.
Just nu är vi påväg till stans cafeteria som av någon okänt anledning blivit ungdomars ställe att hänga på efter skolan, men även på helger.
Eftersom det var lördag var det redan fullt i cafeterian när vi kom ni. Det var svårt att hitta platser. Men tillslut hittade vi ett litet bord med en soffa och plats för två stolar fast stolarna är borta. Det verkade som att bordet bredvid har lånat. Då det var en stor bunt av ungdomar som hade samlats runt bordet i hörnet.
När vi sitter oss ner i soffan upptäcker vi att det är Alex gänget. Vilket kan innebär en enda sak. Att Cody och även Luke måste vara här! Jag vet inte men plötsligt blir jag nervös och är rädd att möta Cody igen. Men sen minns jag att det var inte jag som skämde ut mig framför honom, utan det var snarare hand som......
Mina tankar avbryts av att ingen mindre än Luke hälsar på oss.
"Nä, men vad gör ni här mina små och söta historialektionskamarater och Drama såklart" halvskriker han och det sista säger han och nickar åt Mays håll.
Nu verkar hela hans kompisgäng nyfikna för alla vänder sig mot oss. Och jag kan se Cody bland dem. Dock så är han inte lika intresserad av vilka hans kompisar talar med, för hans mobil verkar var intressantare. Vilket få mig att må dåligt. Men å andra sidan borde jag inte förvänta mig något alls från honom, det är inte så att vi är kompisar direkt.
May pratar på som vanligt medan jag nickar och svarar när det behövs. Efter några minuter vill de spela pingis och annat som finns här. De frågar om vi vill hänga på. Utan att vänta på min svar har May ställt sig upp. Men jag säger att jag sitter helst. Nästan alla går upp. Men tre stycken av de stannar. Och en av de är faktiskt Cody.När alla har försvunnit till Spelrummet kollar Cody äntligen upp från sin mobil och stirrar rakt i mina ögon, innan han reser sig upp och kommer mot mig. Jag vet inte vad händer inom mig, det verkar som jag få panik och vet inte vad jag ska ta mig till.
"Hej" hälsar han och le ett snett leende, innan han sätter sig bredvid mig i soffan. Men han är noggrann att inte röra vid mig, för hans ena lår är bokstavligen 5 cm från mitt.
"Hej" hälsar jag tillbaka och försöker
att inte verka nervös.
Efter det blir det tyst. Verkar han eller jag vet vad vi ska prata oss. Min blick vänds ner mot hans kläder och inser att han bär alltid enkla kläder. Han är inte som resten av gänget som har tatueringar eller bär dyra märkes kläder. Utan han är som en vanlig gymnasieelev.Det han bär nu är en vanlig svart jeans som han har matchat med en vit tröja med en svart mönster på.Innan situationen hinner blir pinsamt öppnar Cody upp en diskussion och inte vilken diskussion som helst.
" Du? Jag... jag måste be om ursäkt för det som hände igår". säger han tillslut och han vet inte var han ska sätta blicken.
Jag måste erkänna att jag blev riktig förvånad över att han tar upp det. Så jag var inte ensam om att finna situationen konstig, att han bara gick sådär. Utan någon riktig förklaring.När jag inte säger något fortsätter han.
"Jag menar att du måste tyckt att det var konstig att jag gick bara sådär iväg utan att säga något." säger han och är noggrann med att kolla på mig. Kanske för att han tycker att det är respektlöst att prata utan att titta på mig eller så vill han bara se hur jag reagerar.
" Vill du förklara nu vad som hände, varför hade du så bråttom?" frågar jag och nervositeten har lagt sig.
" Som jag sa. Min plånbok var inte med mig och jag hade lovat föräldrar att vara hemma tidigare. De är nämligen stränga när det gäller att vara ute sent på kvällen" Säger han och finner det roligt för han ner eller nästan skrattar.
Vi pratar om allt mellan himmeln och jorden. Han är verkligen en sjysst kille och bekväm är han också.
När May och andra kommer tillbaka drar även Cody till sina vänner och väl där tog han upp mobilen. Verkar som han inte bryr sig ett skit om sina vänner.När vi kommer ut från cafeterian frågar May mig direkt vad jag och Cody hittade på. Hon är väldigt nyfiken. Jag berättar att de vanlig. Hur plugget går och annat. Hon verkade inte tro mig men håller tyst. Hon vet att det jag säger håller jag vid. Men hon fortsätter att berätta om vad de gjorde och vad de pratade om.
Jag är inte särkilt intresserad, när mina tankar dras till Cody igen. Vad är det med kille ? Varför komma han bara för att be om ursäkt, för något som inte behövdes. Jag har mina misstankar om att det inte handlar om den glömda plånboken utan det är något annat han gömmer. Och han är rädd för att någon ska upptäcka det.
Men jag bestämmer mig för att ta reda på vad han gömmer. Därför måste jag bli vän med honom om inte något mer.
***
Jag tänkte då och då lägga upp någon citat." Ta hand om nuet, så kommer framtiden att ta hand om sig själv."
Av Ramana MaharahiKram/ Loveinyourheart
YOU ARE READING
Dolda hemligheter
RomanceJag var endast nyfiken. Jag var inte ut efter hans skönhet utan hans förfluten. Hade jag vetat vad som kommer vänta mig hade jag hållt mig undan. Men jag lik alla andra tjejer drogs automatisk till honom. Jag var inte förälskad i honom som alla an...