Now or never (SV) l.t

Efter Alla År, Så Är Du Borta

heeej!!! Låt er inte luras av namnet på kapitlet, det kommer hända en hemskt sak. Jag sitter själv här och gråter nu för det som ska hända. jag är känslig så ja.

# # # # # # # # # #

Felicia´s pov. Vi vaknade och skulle åka till Maja för hon hade ringt. Det var tydligen något allvarligt. Hon och Niall hade åkt hem sent igår kväll.

15 minuter senare.

nu ´satt vi i Majas kök. Jag, Louis och Niall satt i köket.

- var är Maja? frågade jag.

- Hon kommer nog snart, hon är i sitt sovrum, sa Niall. Men gå inte upp, hon måste vara för sig själv en stund.

efter typ fem minuter kom Maja ner. Man såg att hon hade gråtit. Jag gick mot henne och hon började gråta. Jag kramade om henne och frågade vad som hade hänt.

- Bosse, sa hon och grät.

- Vad har hänt med Bosse? frågade jag med uppspärrade ögon, jag ville inte veta för jag visste att det hade hänt något hemskt.

- Bosse är sjuk, han kan nästan inte andas, grät hon. jag fick tårar i ögonen.

- var är han?, frågade jag.

- han är där uppe, sa Maja.

jag sprang upp in till m¨Majas rum. Där låg han. Bosse låg där med filtar på sig. jag satt mig brevid honom och klappade på han försiktigt.

- du får inte dö, Bosse, sa jag och grät.

- Maja älskar dig så mycket! du får inte dö! jag älskar dig så mycket också!! sa jag och grät ännu mer.

- Bosse, hör du? du får inte dö! grät jag i hans päls. han gnydde och jag bestämde mig för att låta honom vila.

- vad sa vetrinären? frågade jag Niall.

- de sa att om vi lät han vila så skulle han li bättre, men jag vet att det är dags för Bosse att gå vidare, sa Niall. jag började gråta och han kramade mig.

- Det är bara så orättvist, grät jag. hon är inte värd det här, sa jag och grät ännu mer, inte Bosse också.

- nej, inte du heller, sa Niall och vi gick in till vardagsrummet. jag kramade om Maja och vi grät tillsammans. Allt var ´bara hemskt. Det känns samma sak som när vi var elva och när Majas kanin Elvis dog. Maja grät ine lika mycket men hon var inte den samma i en vecka efter. jag kände mig hemsk som inte kunde öra något.

vi fick bara kämpa igenom oss det här. Vi alla.