Ännu en sömnlös natt hade kommit och regnet öste ner även inatt, inatt var det värre än tidigare, både hans och himmelens tårar hade förvärrat och han visste att något hänt.
Hans rum var mörkt, endast ljusen från lamporna utanför hans fönster gav hans rum lite ljus.
Hans mamma hade försökt prata med honom men han sa inget, eller han sa mycket, men bara i hans huvud, han yttrade inte mycket alls. Visst det har knappt gått en vecka, men personer ändras snabbt.
Hans dörr intill hans rum öppnas försiktigt, förmodligen hans mamma som hört han gråta och ska fråga hur han mår, igen.
"Alla säger att jag skulle åka hem, men ett hem är inget hem utan kärlek och den kärleken jag behöver för att leva är din Felix, bara din"
Han satte sig upp och kollade mot dörröppningen där en genomblöt tjej, med mössan på tvären, håret lite överallt, iklädd en svart lång rock och två resväskor står.
"Julia?" säger han försiktigt.
"Felix" svarar hon och kastar sig i hans famn.
"Jag älskar dig"
"Och jag dig"
