0,8 Det är något fel på mig

15 0 0
                                        

Efter ett litet tag skulle jag sluta 2:an och då började mina föräldrar tro att jag hade dyslexi som är när man har problem med svenska och andra ämnen. Jag gick på några tester och sen fick jag veta att jag hade dyslexi.  Jag blev jätte ledsen för jag trodde att det var något fel på mig, att jag inte var normal. Men efter ett tag så förstod jag att det inte är något fel, att det är normalt att få det. Jag fick mer hjälp i skolan. Jag gick på extra lektioner med en special lärare och fick en egen dator att använda i skolan. Jag tyckte att jag fick jätte mycket hjälp med skolan. 

Några månader senare.

Mina mamma och hennes pojkvän skulle flytta ihop till ett hus lite längre från skolan så jag var tvungen att bytta skola. Min bästa kompis skulle också bytta skola så vi bytte skola och när det hade gått 2 dagar i skolan så blev hon sjuk. Men en dag när jag skulle till min kompis så träffade jag på min andra kompis och hon frågade hur det var att min kompis hade bytt skola till  våran gamla. Så jag blev lite sur men jag brydde mig inte.

Några månader senare

Min pappa var också tvungen att flytta för att det blev för dyrt att bo i vårat hus så vi flyttade till en lägenhet nära mamma. Det var ganska nära till skolan men jag kunde gå från mammas hus till skolan på 10 min. När jag hade gått i skolan nästan ett år så tyckte jag att dom var dåliga på att hjälpa mig med min dyslexi så jag bytte tillbaka till min gamla skola. Då var det bara en månad kvar tills sommarlov. 

När jag gick på basket hade jag det i en hall. Efter träningen var slut var det cheerleaders som tränade och då ville jag också börja på det. Så jag började på Cheerleading i ett nybörjarlag. Jag gick där i ett år innan jag bytte lag till ett annat nybörjarlag. Jag sökte in till tävlingslag men kom inte in så jag fortsatte och efter ett år till kom jag in. 

Under tiden allt hände så kom jag in i en skola som heter kunskapsskolan. Jag hade ståt i kö i 2 år och sen kom jag in.

( Hoppas att ni gillade kapitlet. Förlåt för ingen uppdatering och rörigt kapitel. Snart är boken slut för att jag är bara 13 år och går i 7:an. Skriv om ni vill ha en till bok <3)

Mitt liv från början till nu.Where stories live. Discover now