00.1

28 5 0
                                    

28 November

Snön faller på Angels långa bruna hår. Hon lämnar fotspår i den tunga snön. Hon är framme vid den tomma parken nära hennes hus. Hon går och sätter sig på bänken som är täckt av snö. "Jag hoppas att du mår bra" säger hon och kollar upp mot himlen. "Men jag mår inte så bra"  hon ler svagt och suckar. Hon hör att någon kommer och hon reser sig snabbt upp.

Hon öppnar dörren hem och får se en full pappa liggandes på soffan. Något hon inte blir så överraskad av. Hon går upp till sitt rum. Ute på dörren så ser hon en post it lapp, inte heller nånting hon blir överraskad av.

Hoppas att du har haft en bra dag :)

Står det på lappen. Hon får fram ett leende på läpparna. Även om hon är van med dom här post it lapparna så blir hon ändå glad över att någon faktiskt bryr sig. Hon tänker alltid att det aldrig skulle ha varit hennes fulla pappa som har skrivit dom här lapparna men vem annars skulle det kunna vara.

Hon kollar på klockan

16:54

Hennes jobb börjar om 6 minuter. Hon suckar och lägger sig ner på sängen. Hon använder hennes vänstra hand för att hämta en tavla på skrivbordet som ligger inte så långt bort från hennes säng.

Hon kollar på bilden en lång stund och tårarna börja rinna ner på hennes kind. Hon suckar en gång till och går upp från hennes säng.

"Vad är det här" säger Kristina "du har kommit försent hela veckan nu" forsätter hon. Hon tar upp Angels arm som är fullt av skärmarken. "Du har väl in-" hon kollar ner på Angels arm och blir avbruten av att Angel snabbt tar bort sin arm från hennes grepp. "Jag går och jobbar nu" säger Angel och går fort och byter om.

"Det vanliga" säger Killen som står framför kassan, Oscar. "En cappucino och en brownie?" Frågar Angel. "Ja tack" säger Oscar och betalar.

Angel kollar på Oscar som sitter vid fönstren. Han kommer alltid hit, beställer samma sak, sitter på samma plats och lämnar exakt samma tid som Angel slutar och det tycker Angel är väldigt underligt. För att ibland när hon går hem känner hon att någon följer efter henne.

🌘🌘🌘
Det här är inte första kapitlet, de är bara en prolog

31 daysМесто, где живут истории. Откройте их для себя