Bara jag || M&M

Del 11

Martinus kommer närmare mitt bord och sätter sig på stolen Sanna just satt på, jag stirrade bara rakt fram och sa inte ett pip. Den första lektionen var slut och det kändes just som om den här dagen skulle gå mycket trögare än vad jag hade hoppats på. På rasten sitter jag och Sanna på ett bord vid skåpen när Marcus och Martinus kommer fram och pratar med oss.
- Hei tjejer. Säger Marcus medan ler som alltid. Sanna hälsar på honom cool lugnt även fast jag ser att hon smälter inombords.
- Hej, eh.. ville ni något? Frågar jag.
- nej egentligen inte, vi undrade bara om ni kunde visa oss runt.
- eh.. vi..
- ja! Det kan vi. Säger Sanna innan jag var klar. Hon reser sig upp och gör en vinkning med handen som visar att hon vill att jag ska följa efter henne, jag reser mig upp och vi går runt i skolan med Marcus & Martinus tätt bakom oss, jag känner ett litet obehag när dem går såpass tätt bakom, det bara känns som om vissas händer inte kan hålla sig på sin plats ibland, men så känner jag nästan alltid någon går bakom mig, vi visar de flesta salar och berättar hur allt går till. När det var lektion igen går vi in i klassrummet och sätter oss på våra platser, nu är det Engelska och får man skryta och säga att man har B i det;). Vi skulle läsa en text tillsammans med bänk kompisen och som ni vet är det ju Martinus så vi läste texten och något mer sa jag inte till honom tills läraren gick ut ur klassrummet för fem minuter.
- eh.. du.. får jag fråga en sak? 
- eh... okej?
- varför pratar du inte med mig? Jag blev helt stum, vad skulle jag säga?
- jo.. eh.. jag har inget att säga. O herregud Malina var det det bästa du hade att säga?
- ehh.. okej bara undra, sa han med en förundrad röst. Shit nu har jag gjort bort mig totalt.