Förstörd | Foscar

2

Han rör sig framåt, kommer allt närmre mig och når till slut sitt mål vilket är plasten bredvid mig som är öde som öknen. Han slår sig ner och kollar mig rakt in i ögon och ler ett vackert leende. Hans gröna lyssnade ögon inspekterar varje liten del av mitt ansikte, vilket jag själv befinner som obehagligt då jag inte alls är nöjd med mitt utseende. Så jag sänker mitt huvud och kollar ner i mitt knä. Känner hur hans fingrar nuddar min kind vilket leder till att jag automatiks kollar upp. Fastnar då direkt med blicken i hans och beundrar de glittrande gröna ögonen lite extra. Han öppnar plötsligt sin mun och med en mjuk lite mörkare röst säger han " Tja, Felix " och ler ett flirtig leende till det. Jag själv blir helt till mig och får först inte ut ett ljud ur min mun, men hör ändå hur jag svar med " Tja, Oscar " någonstans lite längre bort. Förlorar mig själv lite för mycket i hans ögon. " Oscar vill du dansa med mig?"  Och frågan kommer så oväntat, för jag menar vem skulle vilja dansa med mig frivillig. Och jag lyckas inte få ett ord ur mig så jag nickar enbart och följer sedan efter Felix som tog min hand och tillsammans så är vi på väg till dansgolvet.

----------------------------------------------

Är du taggad inför 2017?

Själv så är jag det men samtidig inte. För själva tanken av att behöva lämna min nu varnade klass får mig typ att gråta. Men samtidigt så är jag fett taggad inför att få börja gymnasiet och vad framtiden har att erbjuda.

Ps
Rösta och kommentera gärna vad du tycker😘