Jag låter blicken glida över flygplatsen och jag kan känna lukten av helt olika känslor som fyller runt i luften inomhus. Köer som är välorganiserad i olika slags falanger av människor. Där bakom kommer min mamma släpande på sina väskor och det är blickar som observerar henne. Jag joggar fram till henne och ger henne min hjälpande hand. Där går vi och checkar in våra väskor och går igenom säkerhetskontrollen. Efteråt sätter vi oss vid gaten på ett par platser medan vi väntar på planets ankomst. Då kunde man höra hur regnet piskade på glasrutorna och det var grått och livlöst utomhus. Då kände jag lukten av wienerbröd och min tarmar började pressa ihop sig och göra bullriga ljud. Då reste min mamma på sig och gick vidare längs lokalen och då visste jag precis vad hon skulle göra. Vi hade sätt hos till ro på hotellet och jag fick mitt helt egna rum. Rummet är prydligt välstädat fast ganska opersonligt och kalt. Och rummet består av en säng som står i mitten av rummet och täcker det mesta av rummets yta. Där finns också ett nattduksbord och en garderob i det högra hörnet. När jag väl hade packat upp alla saker och hängt upp kläderna i garderoben så tog jag jeans jackan som låg prydlig på sängens vita småmönstriga bäddkast. Kastade jackan på mig och öppnade dörren och gick till hissen som ligger i norra delen av hotellet. När jag väl stod i hissen så var det ett trångt område och musiken var gammalmodig för att vara på 2000-talet. Där stod jag och tänkte på min lilla upptäcknings resa ska bli. Och minnet kom till att jag först skulle besöka var walk of fame. När jag steg ut ur hissen så fanns entrén precis emot mig. Jag gick med ståtliga steg mot entrén och pressade händerna mot handtaget och dörren öppnades. Man kunde se hur folkartister spelade längs gatan och folk som hade helt sin egen personligheter gick omkring längs gatorna. Man kunde höra tutning i trafiken och känna hur det stinker av avgaser. Där går jag med jämna steg längs gatan och låter lukterna omfamna mig för jag har aldrig känt sådana lukter förut. Där går jag och låter ögonlockarna falla och fantasin lyfta mig från jorden gravitation. Och då precis vid kanten av gatans slut så kommer en sväng. Då känner jag att min panna möter något hårt och jag faller med en kraftig fart och landar på rumpan. Där låter jag ögonen öppnas och jag ser ett suddigt bekant ansikte men sedan så mörknar allt.
