~Gick Det Bra?~

32 5 4
                                    

Alices perspektiv:
Det är fredag. En helt vanlig dag. Eller inte helt. Jag ska vara med Johanna efter skolan. Det är så kul att hon och jag har hittat tillbaka till varandra.
Jag tar upp mobilen. I samma stund får jag ett sms. Från Johanna.

J. Hej, ska bli så kul idag! Kan vi träffas utanför rektorns rum innan vi börjar?
Jag skriver tillbaka medan jag sätter på mig mina byxor.
A. Ja verkligen. Okej ses där!

Idag är inte mamma hemma. Hon har nämligen fått jobbet. Det är bra för henne. Hon har inga vänner/vänninor eller vad nu vuxna säger att det heter.

Jag gör mig iordning som jag brukar och äter frukost. Nu är klockan 07:40 så idag har lite mer tid på mig att gå till skolan.
Jag tar på mig min jacka och mina svart-vita Adidas skor. Jag tar upp min väska och larmar på. Sedan går jag ut och låser efter mig.
Pipet från larmet är så irriterande i mina öron så jag går det fortaste jag kan därifrån medan jag håller för öronen.

Johannas perspektiv:
Jag kollar på klockan som sitter på väggen i skolan. Det är ingen här än. Förutom några blyga tjejer som sitter en bit bort och pratar. Jag kollar dit och sedan tillbaka på klockan.
Kan inte Alice komma snart. Det är så tråkigt att vara själv.
Efter en stund ser jag henne. Hon öppnar entrédörren och kollar sig omkring. Till slut ser Alice mig.
Hon börjar gå med snabba steg mot mig.
- Hej Johanna! Säger Alice och och kramar om mig.
- Hej! Tack och lov att du kom. Det är inte så kul att vara själv och få höra på den irriterande klockans tickande.
Jag kollar argt på klockan.
Alice bara skrattar. Efter en stund börjar jag också. Det går inte att stå imot det.

Alices perspektiv:
Nu behövde gå till vår lektion. Engelska.
Vi börjar gå mot klassrummet.
Jag öppnar dörren och kliver några steg in i rummet. Jag kollar mig omkring.

Det kan inte vara sant...
Jag blir helt stum. Jag kan inte fatta det.
Längst fram satt han. Killen jag hade träffat. Han som jag önskat att jag fick lära känna.
Går han i min klass nu?
Jag bara stod där och stirrade på honom.

(Samma tid)

Johannas perspektiv:
Jag går efter Alice hela tiden. När vi kommer in in i klassrummet sitter två killar jag inte känner igen. Två tvillingar.
Min blick fastnar helt på den ena killen. Han har blont, kort hår och bruna ögon. Han är så söt.

Jag får fokus igen och sätter mig på min plats. När jag kollar upp från min bänk ser jag Alice som bara står där.
- Alice, kom och sätt dig, viskar jag tyst.

Alices perspektiv:
Jag kan inte tänka på någon eller något annat. Jag lägger märke till hans ögon som riktas på mig.
Så fort jag ska gå och sätta mig och låtsas som ingenting så känner jag något mot min vrist. Jag hinner inte ens blinka så sitter jag på golvet.
- Se dig för! Hör jag en retsam röst säga.
Nu vet jag. Det var Hampus. Den mest irriterande personen av alla jag känner och såklart så ska han förstöra för mig.
Han hade sagt det så högt så att alla kollade på honom och sedan ner på mig. Nästan alla skrattade.

Jag hör några steg och sedan blir det tyst.
Framför mig står han. Den "främmande killen" och räcker fram sin hand. Jag sitter en stund och bara kollar på den. Sedan sträcker fram min hand och han drar upp mig.

- Gick det bra? Frågar han och kollar på mig.
- Ehh... ja!
Han ler. Ett varmt leende som får min mage att pirra.
Vi står där och kollar på varandra.

Min blick vrids från honom och till dörren. Handtaget dras ner och dörren öppnas. In kommer Anders. Vår engelskalärare.

Johannas perspektiv:
- Alice kom nu.
Hon kollar på mig och börjar gå till hennes plats. Hon sätter sig ner och lägger ifrån sig sina böcker som hon har hållit i.

Hela lektionen kollade både jag och Alice på dem. De nya killarna.

(Rast)

Alices perspektiv:
Jag och Johanna gick tyst ut genom klassrumsdörren.
Johanna gled ner med ryggen mot väggen med sina böcker i famnen och kollar rakt i väggen mitt emot.

Jag sätter mig bredvid henne.  Det vart tyst en stund. Jag kunde bara tänka på honom. Hans leende och hans bruna fina ögon.

- Vänta ett tag, säger Johanna och kollar på mig.
Hon tar upp sin mobil och skriver in något. Jag försöker se vad hon skrev, men i samma stund riktar hon mobilen mot mig.
- Du skämtar med mig, säger jag och blir helt stum.
~~~
Skriv gärna idéer på namn som jag kan använda och vad ni tycker om min bok hittills!❤

You've reached the end of published parts.

⏰ Last updated: Mar 02, 2017 ⏰

Add this story to your Library to get notified about new parts!

Hur Kan En Kille Förändra Ens Liv? Where stories live. Discover now