Del 4. Nya klassen

16 7 0
                                    

Jag stog framför skolan. Jag gick in med små steg. Jag vågade direkt inte gå in. När jag gick in kollade alla på mig och dom flesta viskade till varandra och fnissade. Plötsligt kom en tjej mot mig.  Hon såg arg ut. Hon kom och gav mig en käftsmäll. Jag blev skit chokad vem fan var hon och hur vågade hon slå mig. Jag kollade på henne ilsket. "Hur vågar du kyssa han din idiot" sa hon. "Vadå kyssa han, han själv kysste mig och sluta lägg i dig i saker du inte vet om" sa jag och vände mig om för att gå härifrån.

 Plötsligt kände jag en smärta på mina hårbotten. Jag vände om och hon drog mitt hår fortfarande. Nu hade jag blivit tillräckligt arg hon skulle få allt det här tillbaka.  Jag tog bort hennes äckliga hand från mitt hår och slog henne. Hon ramlade på golvet och jag sprang där ifrån. Jag gick ner till skolans källare. Jag satte mig vid ett hörn och bara grät.

Vem var hon och varför hade hon slagit mig. Jag hade jätte många frågor i mitt huvud och vem skulle svara på dom. Jo såklart Lukas allt var ju hans fel. Jag vet inte hur länge jag satt där och grät. Men plötsligt hörde jag några fotsteg. Jag lyfte upp mitt huvud för att kolla vem det var. Det var David tror jag han hette. "Vad gör du här" frågade han och gick ner på huk framför mig. "Försöker lugna ner mig" sa jag och kollade ner igen. "Vad har hänt" sa han. Jag berättade allt från början. Jag kände inte han så bra men det kändes skönt att ta ut allt.

"Om du inte vill se han kan du byta klass till min klass" sa han och log. "Ja det skulle nog vara bra" sa jag och log tillbaka. "Men då kan vi gå och prata med rektorn" sa han och hjälpte mig att gå upp.  Vi gick till rektorns rum. Vi knackade på och gick in. "Hej vad vill ni" sa han och kollade på oss. "Vi skulle prata om en grej" sa David. "Okej varsågod och sitt" sa han. Jag och David gick och satte oss på stolarna.

"Får Disa byte klass till min klass" sa David. "Varför" frågade rektorn. Jag bara satt där tyst och lyssnade på dom. "För att hon trivs inte i sin klass" sa David. "Varför trivs hon inte i sin klass då"  sa rektorn. Jag började bli irriterad på han. "Hon kanske inte vill förklara och det kanske är något personligt" sa David och lät irriterad som mig. "Men varför är det personligt då" sa rektorn. Jag kände på mig att jag skulle snart få damp. När jag kollade på David hade han redan fått damp. Han var jätte arg och ville säkert slå ihjäl rektorn.

 "Får hon byta klass eller inte" sa David irriterad. Jag orkade verkligen inte med han längre.  "Okej bara för den här gången får hon byta klass" sa rektorn. Äntligen tänkte jag. David nickade med huvudet och gick ut från rummet och jag följde efter. Han hade verkligen blivit arg.

"Men då går vi till lektionen då" sa David och börja gå mot klassrummet. Jag följde efter han och vi gick in i klassrummet. Det första jag såg var den där tjejen jag hade bråkat med. Jag som trodde jag skulle slippa allt bråk fast jag skulle gå i samma klass med henne. Jag gick och satte mig bredvid David. Vi hade matte. Jag såg att den där tjejen kollade på mig med arga blickar. Jag försökte att inte bry mig och koncentrerade på läraren istället.

Äntligen var lektionen slut. Jag gick med snabba steg ut ur klassrummet. Jag behövde hitta Julia och berätta allt för henne. Hon skulle säkert bli ledsen och arg för att jag bara lämnade henne där. Men hon skulle nog förstå mig. Jag gick till mitt gamla klassrum för att kolla om Julia var där. Samtidigt kollade jag på min nya schema. Plötsligt krockade jag med nån. Jag kollade upp för att se vem det var. Det var Lukas jäveln.

"Kan vi prata lite" sa han. Jag kollade inte på han och gick in i klassrummet. Jag tänkte inte heller prata med han nån gång. Jag kollade runt i klassrummet. Julia var inte här. Jag skulle precis gå ut ur klassrummet men Lukas höll i min hand. "Snälla bara fem minuter" sa han. Jag drog min arm och gick ut från klassrummet. Jag såg Julia sitta på en bänk och jag började gå mot henne.   

"Hej, jag ska berätta allt nu" sa jag och satte mig bredvid henne. Hon kollade inte på mig. Hon var säkert arg och ledsen. "Jag har ingenting att prata med dig" sa hon och gick upp. "Men snälla varför, du kommer att förstå om du lyssnar"

"Nej, jag vill inte prata eller va vän med nån som har svikit mig....."



Hej. Här är vi med en ny del. Det blev en lite kort del men vi ville avsluta med en cliffhanger. En ny del kommer imorgon. Hoppas att gillade delen. Kommentera och rösta gärna.

Lycka i livet (pausad)Where stories live. Discover now