One day

One Day - Portalen

Urbibi och jag går in mot skogen och när vi har gåt i nästan 5 minuter stannar Urbibi och kollar på en stor gren som är lutat mot ett träd. 

- Nuuuu Ärrr Vii Hääärr säger Urbibi

- vad  menar du? det är ju bara en gren mot ett träd säger jag och kollar förvånat på Urbibi som kollar lika förvånat på mig

- Veet Duu Innnteee Vaaad Deettaaa Ärrrr? frågar Urbibi förvånat

- nej.. eller.. vet jag? 

- Neeeejjjj Omm Duuuu Seeer Ennn Greeennn Mooottt Etttt Träääd Sååå Seeer Duuuu FFEEEELLL

- okej.. men vad är det då?  en magisk gren?

- Deeettt ÄÄÄrrrrrr EEeENNNN PPooorrttaall 

- wow.. det var min andra val.. men vad gör jag här.. eller vi..

- HHaaaarr Duuu Allllaaa Sakkerrnnaaa?

- sakerna? från gåtorna.. nej det har jag inte bara några stenar.. 

- JJAAAGGG ÄÄÄRRR OMMMGIIIVVEEENN AVVVV IIDDDIIIOOOTTTEEERR skriker Urbibi

- JAG ÄR INGEN IDIOT! JAG VISSTE INTE ATT JAG SKULLE HA MED MIG NÅGOT!  DET ÄR INTE MITT FEL! JAG VAKNADE UPP PÅ EN BÅR MED EN GALEN MAN SOM KOLLADE PÅ MIG! JAG VET INTE OM JAG DRÖMMER,ÄR DÖD ELLER OM JAG LEVER!!! skriker jag på Urbibi samtidigt som jag faller ner på knäna och börjar gråta 

Urbibi bir tyst och jag känner mig helt ensam på hela jorden.. om jag nu var där förstås helt plötsligt känner jag någons hand på min axel det är Anntera

- Ta det lungt Amellie vi är här för dig säger hon med en lungnande röst, jag kollar bakom mig och ser Terrpo med Emiral på axlen 

- är ni alla här för mig? frågar jag samtidigt som jag torkar mina tårar 

- ja, men bara tills du har gått igenom portalen. säger Anntera lungt 

- Här är dina saker du inte tog med dig säger Terrpo och ger mig dom olika föremålen 

- Tack.. vad kommer hända när jag gått igenom portalen? frågar jag med en osäker röst som jag försöker få och låta säker 

- Du kommer se det värsta! du kommer se världes undergång som du måste stoppa! säger Emiral 

- ehhm.. jag kan försöka säger jag men en rädd röst 

- FFFÖÖRRRSSSÖÖKKAAA DUUUUGGEEERRR IIINNTTTEE!!! DDDUUU MÅÅÅÅSSSTTEEE SSTTOOPPPA DEET! skriker Urbibi på mig samtidigt som Anttera reser sig och skriker på Urbibi

- DU TROR ATT ALLT ÄR SÅ LÄTT! MEN DET ÄR DET INTE! TÄNK DIG SJÄLV ATT ÅKA IN IGENOM EN PORTAL TILL ETT HEMSKT STÄLLE OCH KANSKE ALDRIG KOMMA TILLBAKS IGEN! ALLA KAN INTE VARA LIKA MODIGA SOM DU! BARA FÖR ATT DU EN GÅNG GICK IN OCH INTE KOMM TILLBAKS IGEN INEBÄR DET INTE ATT HON HAR EN STÖRE CHANS! Anntera får tårar i ögat och svävar iväg in ännu längre in i skogen tills ingen av oss ser henne . 

- men.. om du inte komm tillbaks måste du väll vara.. död? frågar jag 

- så här är det.. om man går in ditt igenom portalen och inte kommer tillbaks inebär det att man har förlorat sin själ till den andra världen, själen kommer tillbaks in hit men inte kroppen.. kroppen kommer aldrig tillbaks in hit, alla i denna världen har en gång försökt att  rädda den andra världen från självförstörelse men alla har misslykats med uppdraget och blivigt fångade utav makten från den andra sidan portalen, MIF vill stoppa allt detta och bara sköta sitt men ingen annan vill det därför för vi hit mäniskor i sömnen men det är bara vissa mäniskor som får komma hit bara dom som har en chans att göra något åt den andra världen... säger Emiral med tårar i ögonen, Dom tog hit mig först sedan dig, du kommer inte ihåg mig men du kommer få reda på mera efter du har försökt att nå ditt mål..

- okej.. men jag vågar inte vad är det som är så hemskt med den andra världen?.. rengnar det eld? 

- nej du kommer få se när du gåt igenom.. säger Terrpo 

- men.. men .. men... portalen börjar lyssa och Urbibi knuffar in mig i portalen 

- HAAAA DDDEEETTT SÅÅÅÅ BBRRRAAA skriker alla åt mig samtidigt som jag snurar ner mot ett svart hål.

Jag åker igenom hålet och kommer till en skog en nästan likadan som den förra jag var i bara lite färg skillnad  jag hör hur någon gråter men jag vet inte vem eller vart.. jag går lite och bakom en buske sitter.. sitter...SIITTEER!.....   

förtsätning följer //  :=) 

 (förlåt att jag inte har uppdaterat på ett tag.. denna delan blir extra lång...)