River of tears - Marcus Gunnarsen

5.1 Sov hos mig

Rösta & Kommentera✨

Marcus Perspektiv
Fredag, 23:58

Ivrigt stod jag och kollade ut på rälsen, väntandes på att Cornelias och Bellis tåg skulle komma fram. Det bullrande ljudet fyllde mina hörselgångar och strax kunde jag se ett rött expresståg komma.

När det kommit fram så stod jag ivrigt och kollade på alla dörrar som öppnades, längst bort kunde jag se två tjejer gå av tåget med sina resväskor, jag kunde direkt fatta vilka det var då dom var dem enda som gick av här.

Jag började halv springa till de två tjejerna innan Bellis nu var in virad i min famn. Flera kyssar lämnade jag i hennes hårbotten innan hennes läppar var hårt pressade mot mina.

"Jag har saknat dig med Marcus" Cornelias yttrade mening fick mig till att släppa ifrån Bellis innan jag drog in henne i en kram görandes så ett skratt slank ur hennes mun.

"Vart är Martinus?" Undrade hon, "Hemma, han vet inte att ni skulle komma just nu" Svarade henne innan vi började styra våra steg bort från plattformen.

Cornelias Perspektiv
10 minuter senare

En alldeles för stor villa hamnade i mitt synfält när vi svängde av vägen.
"Där är vårt hus" Sa Marcus och nickade mot villan, "Seriöst? Ni är ju fan rika" Efter att jag yttrat min mening kom jag på hur dumt det lät, klart som fan att dom är rika.

När vi kommit fram till ytterdörren så stoppade Marcus lätt in en nyckel i låset och vred sedan om den, görandes så ett klick hördes. Strax därefter var dörren öppen, fascinerat gick jag in och tittade runt i deras moderna hall.

"Marcus är det du?" Hörde jag från övervåningen, kort därefter hördes fotsteg i trappan som bara hördes tydligare och tydligare.

Chockat spärrades mina ögon upp när Martinus stod vid trappan i endast ett par adidas byxor. Jag försökte så gott som möjligt att bara ha blicken vid hans huvud men kunde inte ro för att titta ner på hans magmuskler. Generat kliade han sig i nacken innan han drog in mig i en kram.

"Hej, Jag visste inte att du skulle komma nu" Sa han när han virade in mig i hans famn.
"Kul att se dig med" Svarade jag ironiskt görandes så ett fniss lämnade hans mun.

"Sorry, princess" Sa han ursäktande när vi släppte ifrån kramen. Leendet som bara han kunde göra var som vanligt fast klistrat på hans läppar, vilket alltid fick det där pirret i min mage att uppstå.

"Jahap, Vart ska jag sova då?" Sa jag frågades när Bellis slängt in alla sina väskor i Marcus rum. "Hos mig" Martinus mening gjorde så jag chockat vred mig mot honom, ett flin var fast på hans läppar innan han nickade mot dörren som stod mitt emot Marcus rum.

"O-ok" sa jag nervöst och följde med honom in till rummet. Min blick sattes fast på hans säng, en dubbelsäng var det inget snack om, istället var det kanske en 90 säng?

00:37

Skeptiskt gick jag mot sängen som Martinus bestämt att jag skulle tillbringa natten i, tillsammans med honom. Martinus hade redan lagt sig längst in mot väggen och klappade på det utrymmet bredvid, velandes att jag skulle lägga mig där.

Blygt la jag mig under täcket och vred mig sedan med ryggen mot honom, nervös över att möta hans blick. Kort därefter virade han sina muskulösa armar mot min kropp i en skedande position som jag även kände mig trygg i.

"Godnatt Cornelia" viskade han i mitt öra vilket fick mig till att rysa av behag.

______

Sämsta slutet men vad ska jag göra
De kommer komma ett till kapitel om några minuter, dock kommer det vara om något helt annat.