Samma rutin höll igång länge. Du levde, jag studerade. Mina kompisar tyckte jag var galen. Men du var allt jag kunde se. Bland hundra tusen människor skulle jag alltid hitta dig. Alltid föredra dig.
Det var på lunchen. Allt hade pågått som det alltid hade gjort. Nova försökte få mig att lyssna. Men jag såg på dig. Du vände dig om, bort från ditt bord och såg rakt på mig. Direkt, som om du visste att jag tittade. Man kanske känner av den brännande känsla i nacken när någon tittar. Hur skulle jag veta? Ingen ser någonsin på mig.
Du kollade, sen helt plötligt, så log du. Det fina leendet.
Dum som jag var kollade jag bort och kollade inte tillbaka. Jag kände inget i nacken. Så du kollade antagligen inte.
YOU ARE READING
Allt Om Dig
Teen FictionHon hade ägnat så mycket tid. För att skriva dessa 48 brev till honom. Som han kanske inte ens skulle läsa. Men hon hoppades. För hon behövde honom. (Färdigskriven) (Bästa placering #29 i tonårsromaner) <3
