För alltid vi ~M&M~

Kapitel 55: Du får inte sova här

* * *Sofias perspektiv* * *

Martinus läppar rördes synkat mot mina medan han låg halvt över mig. Min ena hand var planerad mot hans nacke när våra tungor lekte med varandra.

"Varför vill jag alltid ha dig när det inte går" sa jag när våra läppar lämnat varandra.

"Jag undrar samma sak" sa han och ett litet skratt lämnade mig.

Jag förde samman våra läppar ännu en gång och lät hans tunga glida in i min mun ännu en gång.

Plötsligt öppnades dörren och mamma tittade in, vilket fick Martinus att snabbt lägga sig ner bredvid mig istället.

"Ojdå, störde jag?" frågade mamma, vilken dum fråga.

"Kanske lite" sa jag och skrattade.

"Förlåt, men jag tänkte bara kolla om ni var vakna, för det finns fortfarande mat kvar där nere om ni vill ha" sa mamma och jag nickade mot henne innan hon stängde dörren igen.

"Busted" sa Martinus och vi båda skrattade.

"Hon har nog vant sig" sa jag och han nickade.

"Hon har ju iallafall aldrig kommit in hit när vi har haft sex" sa jag och hörde hur Martinus försökte hålla inne sitt skratt.

"Nej, det vore lagom stelt" sa han och jag nickade.

"Men ska vi kanske gå ner och äta?" frågade jag och han nickade som svar.

Martinus var snabbt uppe på benen, men det gick lite långsammare för mig. Väl uppe från sängen gick vi ner till köket och tog för oss av maten.

***

När vi ätit klart gick vi upp till mitt rum igen där vi satte på en film. Jag låg ner i Martinus famn medan han hade sina armar runt mig och gjorde små cirkelrörelser på min handrygg.

Det var en skräckfilm vi kollade på, så då och då hoppade jag till.

"Men idiot, gå inte in där!" sa jag högt och tog tag i Martinus arm och täckte för mina ögon med den.

Ett lågt skrik lämnade mig och jag hörde hur Martinus skrattade åt mig.

"Sluta skratta, du blev också rädd, jag kände hur du hoppade till" sa jag och släppte greppet om hans arm.

"Kanske, men jag skrek inte iallafall" sa han och jag suckade.

"Lägg av och verka tuff nu" sa jag och fortsatte kolla på filmen.

Jag kände hur Martinus läppar mötte huden i min nacke, och en lätt rysning gick genom min kropp.

Jag lutade huvudet åt sidan och vände mig halvt om mot honom så att våra läppar möttes.

"Klockan börjar bli mycket, om du vill gå hem så får du" sa jag när våra läppar lämnat varandra.

Han skakade lätt på huvudet och släppte greppet om mig innan han snabbt drog av sin tröja och la sig under täcket.

"Så du tänker att du ska sova här alltså?" sa jag och skrattade.

"Japp" sa han nöjt och la händerna bakom huvudet.

"Och om jag säger att du inte får då?" sa jag och la benen i kors.

"Det kommer du inte säga, och om du gjort det hade jag enkelt kunnat få dig att ändra dig" sa han och jag höjde ögonbrynen.

"Och hur skulle du göra det?" frågade jag skrattandes och fick en intim blick tillbaka.

"Oh" sa jag och kliade mig i nacken.

"Jamen dåså, du får inte sova här" sa jag med ett leende och såg hur han flinade.

"Frågan är ju om det verkligen är en bra idé när du är sjuk. Du minns väl när jag hade influensa? Du va väldigt rädd för att få mig upphetsad" sa han och jag bet mig löst i läppen.

Han hade en poäng där.

"Jaja" sa jag och suckade innan jag tog av mig mina mjukisbyxor och la mig ner med ryggen mot honom.

Han förflyttade sig närmre mig och jag kände hans arm runt mig, vilket fick ett leende att bildas på mina läppar.

Han kysste lätt min nacke innan jag kände hans hand innanför min tröja. Han klämde löst på mitt nakna bröst och jag kände hur mitt hjärta slog aningen fortare. Jag vet inte om det beror på att jag blir upphetsad, eller om det är för att jag inte vill.

"Martinus" sa jag och tog bort hans hand från mig, men han var snabb med att flytta tillbaka den igen.

"Du vet att du vill" sa han och jag bet mig löst i läppen ännu en gång innan jag kände hur jag blev aningen stressad av det han gjorde.

"Snälla sluta" sa jag tyst och kände hur han tog bort sin hand från mig.

"Är något fel?" frågade han och jag mötte hans oroliga blick.

"Nej, eller alltså. Nej det va inget" sa jag och undvek hans ögonkontakt.

"Älskling, du vet att jag inte gör något mot din vilja, eller hur?" sa han och la sina fingrar under min haka så att jag motvilligt mötte hans mörkbruna ögon.

"Jo jag vet, men jag hade en hemsk mardröm inatt, och jag kom och tänka på den när du gjorde så" sa jag och tog ett djupt andetag.

"Vad hände i drömmen då?" frågade han och jag skakade lätt på huvudet efter att ha tänkt i några sekunder.

"Alltså, jag vill inte prata om det just nu, jag kanske berättar imorgon" sa jag och han nickade innan han gav mig en puss på min panna.

"Jag älskar dig, glöm inte det" sa han, vilket fick ett leende att bildas på mina läppar.

"Jag älskar dig också" sa jag och fick ett leende tillbaka innan han återigen la sig ner bredvid mig med sin arm runt min kropp.

Jag bet mig löst i läppen medan jag funderade för mig själv.

Jag tog ett tag om Martinus hand och placerade den på insidan av min tröja.

Jag kunde höra hur han flinade tyst medan han omslöt mitt bröst med sin stora hand. Dock dröjde det inte länge innan han somnade, vilket fick mig att ta bort hans hand och istället placera den på min mage.

Hans värme fick smärtan att lätta, plus att jag älskar att känna hans beröring.

Efter att ha legat och blundat i några minuter lyckades jag äntligen somna.