No one wants to die. Even people who want to go to heaven don't want to die to get there. An yet death is the destination we all share. No one has ever escaped it. And that is as it should be, because death is very likely the single best invention of life. It is life's change agent. It clears out the old to make way for the new.
~Steve Jobs
Zayn
23 Juli, 20:22, Louis och Zayns lägenhet
"Zayn. Min bästa vän, den enda som visste hur jag mådde. Jag antar att du sitter där och undrar varför jag ahr det här inspelat istället för att bara prata med dig. Men jag kan inte kolla på dig just nu.
Jag kan inte kolla på någon som vet vad jag kommer göra.
Det är så mycket jag vill berätta till dig, och avd jag komemr säga kommer kanske såra dig men kom ihåg att det inte är ditt fel.
Jag vill inte att den bästa människan på hela jorden ska gråta pågrund av mig.
Jag behöver inte berätta hela historien till dig, för du vet allt och du var där helatiden och tröstade mig.
Du räddade mig så många gånger utan att veta om det.
Du tröstade mig när Harry kom tillbaka från någon klubb och berättade om hur tjejen han just var med var "så snygg". Du stannade kvar när management sa att jag inte fick berätta för någon hur jag kände och när jag blev tvungen att dejta Eleanor. Du höll om mig när jag grät för att den enda personen som jag verkligen älskade var jag förbjuden att träffa.
Du sa att jag skulle strunta i vad management sa. Att jag skulle berätta för hela världen om mig även om det betydde att du skulle förlora ditt drömjobb och dina tre bästa vänner.
Du brydde dig mer om mig än dig själv, även om jag inte förtjänade det.
Jag försökte att vara stark för dig men jag klarar inte det något mer Zaynie.
Så fort vi blev ett band visste du att något var fel. Det var du som såg genom mina fejkade leenden varje gång Harry kom med en ny tjej som desperat hängde efter honom. Du såg igenom min mask och såg mig brista, och du gjorde allt för att stoppa det. Och du lyckades ett tag.
Den anledningen till att ge inte gett upp tidigare är för att du alltid gav mig en anledning till att leva.
Du brukade berätta historier om den pojken som du brukade vara, den pojken som blev attackerad av både ord och slag pågrund av hans hudfärg och religion. Den som aldrig gav upp eftersom att han visste att det en dag skule bli bättre.
Och det blev det.
Ända tills du träffade mig.
Ända tills du såg mig brista.
Ända tills du försökte rädda mig.
Jag tror att du egentligen visste att det var omöjligt att rädda mig, men du försökte, för det är så du är. Du är en man som gör sitt bästa för att saker ska bli bättre, även bara för en dag.
Och jag älskar dig för det.
Jag komemr ihåg när du en gång kom hem till lägenheten jag delade med dig, du skulle berätta att Perrie hade gjort slut med dig. Jag tror att du för en gångs skull ville ha en axel att gråta till. Istället för det så hittade du mig i badrummet med tårar rinnandes ner för mina kinder och djupa skärsår på min arm. I det ögonblicket glömde du bort Perrie och blev istället min axel att gråta till. Vi satt på det kalla badrumsgolvet i timmar och bara grät. Du grät för att flickan du älskade kunde inte älska dig tillbaka och jag grät för att pojken jag älskade visste ingenting.
BINABASA MO ANG
Ways To Say Goodbye | larry {swedish version}
FanfictionHow do you say goodbye to the people you love the most? * * * * * * * ~svenska versionen, jag har INTE skrivit den här själv utan endast översatt den~