1476 Slag }{ Foscar

11

Flashback, 4 dagar:

Så fort jag kan springer jag hem till mig och Oscar, och vad gör jag? Jo jag halkar på de orangebruna löven som liggen på marken. Det som kändes som 8 sekunder som egentligen var 1,02, låg jag på marken. Smärtan ilar genom huvudet efter smällen. Efter säkert 10 minuter av intensiv haltande löpning genom pissregn, vind och ett helt uppskrapat ben, så är jag framme. Utan att ens ha behövt ta upp nycklarna till dörren så flyger den upp och en ilsken Oscar trycker upp mig mot väggen så att jag nästan inte kan andas.
"Stackars lilla Felix". Det är det sista jag hör innan  jag blir nerkastad på golvet och får ett antal slag och sparkar mot min kropp.
"Stackars dig Felix. Så misslyckad. Tror du seriöst att jag älskar dig? Jävla idiot som tror du kan komma undan. Fyfan va ful och vidrig du är. Jävla äckel".

Den tjocka mörka dimman for framför mina ögon och innan jag visste ordet av så låg jag där, avsvimmad på golvet i mitt och min sambos kök.