Being The Daughter Of The McCollins

0.4

*Mykie*

Jag satte mig ner i soffan bredvid Alli men hon sa bara hey och fortsatte kolla på tv:n så jag bestämde mig för att kasta mig på henne och krama henne och sen fick hon ett gäng pussar på kinden och lite överallt på ansiktet.

-Okey okey! Missed you too babe! But can you like GET THE FUCK OF ME NOW?!, skrek Alli tillslut och jag skrattade bara men gjorde som hon sa. "Sooo what do you wanna do know?!" Frågade jag och satte mig skräddare i soffan och kollade på henne.

- I don't know, We can go get some ice cream and watch Netflix!!, svarade Alli och ställde sig upp. Jag ställde mig och upp och följde efter henne in till köket, Alli öppnade frysen och började leta efter glassen. "Allison!! I'm leaving now" hörde jag Dylan skrika samtidigt som han gick in i köket. "Heyy cutie" sa han till mig och blinkade med ena ögat. Jag suckade högt och himlade med ögonen, "Don't call me that" svarade jag irriterat för att jag hade verkligen inte löst med det där.

*Nate*

Efter att Mykie hade lämnat huset så kom Taylor in och kollade surt på mig. "Vad har du gjort?!" Skrek han på mig,  "Jag har inte gjort något!, hon ska lära sig att respektera oss!" Svarade jag tillbaka. "Men vad fam tänker du med?! Du kan ju fan inte lära henne att respektera oss genom att slå henne!" Skrek Brooke den här gången.

- Du kan inte uppfostra henne som du blev uppfostrad Nate, sa Brooke sen igen och gick mot mig. "Jag förstår att du inte hade det lätt men snälla, du kan inte lära barnen hur du hade det!" Fortsatte Brooke lugnt men ändå argt.

-Kan någon förklara för mig vad allt det där handlar om?! Frågade Taylor lite förvirrat och jag vände min blick mot Brooke och hade en blick som sa "borde jag berätta för honom?". Brooke förstod och nickade "Jag tror han är gammal nog att få veta" viskade Brooke lite tyst och gav mig ett litet leende.

-Okej, såhär är det... När jag var mindre så var mina föräldrar väldigt hårda mot mig, dom kunde slå mig om jag gjorde något fel.

*Flashback från när Nate var 7*

-Får jag gå från bordet mamma? Frågade jag och kollade på mamma. Hon nickade och jag ställde mig upp och skulle börja gå men jag snubblade på stolen och ramlade ner på golvet, tallriken råkade gå sönder i fallet. "Förlåt mamma, det var en olyckshändelse!" Sa jag fort och började plocka upp delarna av tallriken från golvet. Mamma ställde sig upp och började gå mot mig men när hon kom till mig så satte hon sig på huk och började plocka upp delarna med mig, Men innan jag hann reagera så skar hon mig i armen med en av bitarna.

-Att du aldrig lära dig! Varför kan du inte vara en bättre son för?? Eller vara mer som din syster? Sa mamma väldigt surt och skrattade lite åt hur jag började gråta. Jag kollade ner på såret som jag hade fått på armen och såg hur mycket blod det kom. "F-f-förlåt" sa jag mellan snyftningarna. "Så patetisk" sa mamma och ställde sig upp och gick till deras sovrum tror jag, troligen ska hon hämta pappa..

Jag plockade snabbt upp alla bitar och gick till soptunnan och kastade bitarna, men när jag vände mig om så stod pappa där med en arg blick och jag kollade ner med huvudet och såg bältet i hans hand.

- Nej pappa snälla!! Skrek jag och började springa men han hann ikapp mig, han tog sina armar runt min midja och lyfte upp mig. "Jag är så besviken på dig!" Sa pappa och gick mot vardagsrummet. Han kastade ner mig i soffan och sen tog det inte äns 1 sekund innan bältet kom i kontakt med min hud. Jag skrek ut i smärta och pappa började skratta, bältet slog genom luften flera gånger om och varje gång skrek jag, men jag var så hjälplös för vem skulle tro mig...

*slut på flashback*

-Så nu vet du lite, sa jag och kollade ner i marken och nån enstaka tår lämna mina ögon. "Pappa... Ja-jag vet inte vad jag ska säga" svarade Taylor och ställde sig upp och gick mot mig, han satte sig ner bredvid mig och kramade om mig en sväng. "Jag lovar att Mykie kommer förstå om du bara berättar för henne!" Sa Taylor sen och ställde sig upp lika så gjorde jag. "Tack" sa jag och kramade om Taylor igen. Taylor lämnade vardagsrummet för att gå till sitt rum.

-Ser du älskling, om du bara pratar med dom så kommer dom att förstå, sa Brooke försiktigt och kom upp bakom mig och la sitt huvud mot mitt skulderblad och kramade mig bakifrån (hoppas ni förstå hur jag menar). Jag vände mig om och drog in henne i en riktig kram och pussade henne i håret. "Tack för att du finns"  sa jag och Brooke kollade upp och jag kysste henne med så mycket passion.

- Jag älskar dig så mycket, sa jag när vi hade släppt kyssen och kysste henne igen.

*Mykie*

"Do you wanna join me with my friends??" Frågade Dylan hoppfullt och kollade på mig, jag skakade bara på huvudet. "Nope! I have my own frined" svarade jag och pekade på Alli. "Okey" svarade Dylan bara och gick ut ur köket, jag hörde hur dörren stängdes och jag vände mig om och kollade på Alli.

-Your brother is an idiot, sa jag och skrattade lite, Allison slog till mig lite löst på armen. " heyy, he is still my brother so if you are gonna say something about him atleast be honest! He is a big idiot!" Svarade Alli och skrattade, vilket gjorde att jag skrattade ännu mer.

---------------------------------------------------------
Äntligen ett nytt kapitel!♡
Förlåt för att det har tagit så länge för mig att uppdatera! Jag har haft det lite mycket för mig just nu och sen har jag inte mått så bra men nu är jag tillbaka!♡♡