Tredje killen i snapback?

52 4 4
                                    

''Felix?'Hur gick det?'' ropade jag och hoppade ner från taket. Men där låg inte Felix blödande på marken, där stod Felix, flinande mot mig. 

''Haha, där ser du, jag är parkourmästaren, jag gjorde en backflipp ner, men inte du'' så han och räkte ut tungan. 

''Ja, nu var du skitrolig'' svarade jag sarkastiskt. 

''Aja, sluta nu ni två, vi börjar nu.'' sa en tjej från klassen. Sedan så gick resten av förmiddagen snabbt. Vi hade NO och SO, och sedan var det dags för lunch. 

Matsalen var stor och fin och det var mycket elever där. Genast blev jag lite förvirrad, för jag hade ju ingen aning om var jag skulle sitta. Jag stog och funderade, och helt plötsligt hoppade någon upp på min rygg. Jag skrek till. 

''Haha, Rocky lugna dig, det är bara jag.'' hörde jag en välbekänt röst säga ifrån min rygg. Jag skakade av mig personen och såg att det var Love, min kusin. 

''Heej Love. Gud vad skönt att äntligen se ett bekant ansikte här.'' log jag mot honom. 

''Ja jag vet, det är alltid skönt att se mig. Men du, vill du sitta med oss?'' frågade han.

''Klart jag vill!'' svarade jag och ignorerade det första han hade sagt. 

Vi tog våran mat, vilket var lasange. Min favoritmat och så satte vi oss vid ett bord. Några minuter senare kom ett gäng tjejer och killar, bland annat några ifrån min klass.

''Hej, får vi joina?'' frågade Calle. Han och Jonathan och Axel, en kille jag snappade upp namnet på tidigare idag (en kille som också hade snapback), var de enda jag visste namnet på. Men han tittade inte på mig, utan på Love. 

''Självklart, sätt er.'' svarade Love. Så alla damp ner på stolarna och Calle satte sig brevid mig, och då började det fladdra i magen. Genast började det föras en vild konversation om Calle plattade håret eller ej. Det enda jag gjorde var att lyssna på halv öra, då jag inte var så intresserad. Själv älskade jag hans hår, men hans ögon hade fångat mig. 

''Hallå? Rocky, vakna upp. Hanna frågade dig något.'' skrattade Love. 

''Va? Oj vad sa du?'' sa jag och visste inte riktigt vem jag skulle vända mig till, eftersom att jag inte visste vem Hanna var.

''Jo, du hade bott i Australien, hur var det där?'' frågade en tjej med mörkblont hår och gråblåa ögon. 

''Kul'' sa jag och log, men kunde inte sluta kolla på Calle.

''Haha, kul, var det de enda du fick fram?'' frågade Axel. 

''Okej, landet var ett land, med ett savannliknande landskap på vissa ställen, något skogliknande på andra, det fanns många farliga djurarter..'' var allt jag han säga innan Love avbröt mig. 

''Wow lilla faktaboken, allt det där kan du spara till SO:n då du ska förklara om Australien, släpp Hannas fråga bara'' sa Love. 

''Äsch, jag tar det kortfattat, det är ett varmt land, med halvsnygga killar, korkhattar och massa läskiga djur.'' sa jag snabbt. 

''Haha, då var jag uppdaterad iallafall.'' sa Hanna och log. ''Kan du inte berätta lite mer om killarna, och har du sett någon snygg kille här?'' fortsatte hon

''Jo, alltså, i Australien så är inte killarna så jättesnygga. Eller jo några, tror jag, bror la på vad man menar med snygga. Och ja.. har sett en assnygg kille här på skolan'' sa jag och kände mig lite obekväm i situationen. 

''Olala, vem då?'' frågade Hanna, och såg jättenyfiken ut. 

''Det är min lilla hemlighet.'' sa jag flinande. 

''Det är säkert jag.'' sa Calle och sträkte på sig. 

''Ja, jag erkänner, kyss mig här och nu.'' svarade jag och kände hur jag började rodna. 

''Bahahah, nej tack..'' flinade han, och jag hade svårt att avgöra om han skojade eller om han var uppriktigt elak. Men det hade jag inte tid att avgöra heller, för det var dags för nästa lektion. Klockan var såpass mycket att vi behövde springa dit, och det visade sig vara Engelska, och vi skulle jobba i grupp och jag fick turen att hamna med Hanna ännu en som jag hade pratat med iallafall. 

Arbetet med Hanna var rätt kul och lektionen gick fort, och så gjorde resten av dagen också. Senare när det var dags att vandra hemåt så var det typ 5 personer som sa hejdå till mig. En bra första skoldag i Sverige alltså. 

När jag väl var hemma så var mamma i full gång med att fixa huset, och hon började närma sig färdigt, iallafall grunden. Jag började genast att hjälpa till med det sista..

Flytten som gjorde skillnadWhere stories live. Discover now