Kärlek Vid Första Ögonkastet (Felix Sandman Berättelse)

Kapitel 4

När Alex släppte av oss så började vi gå mot Hollister. Jag spenderade 1490 kronor där och Sandra 1000. Sen när klockan närmade sig 3 så hade vi gått igenom hela stan och hade minst 10 påsar var som var full proppade med kläder, skor, smycken eller smink. Då bestämde vi oss för att köpa en kall drink och sätta oss på plattans trappa. Vi båda tog en "shaked sweet Tea lemonade". När vi hade satt oss så bedömde vi alla killar vi såg.
-10 påängare, sa Sandra och nickade medan hon titta på honom. Sen försvann han. Jag bara skrattade. Det var då jag såg honom. Blond, blåa ögon. Vacker som fan. Han hade med sig sina 3 kompisar.
-Det DÄR är en 10 påängare! sa jag och pekade på honom.

~FELIX PERSPEKTIV~
Hennes vackra isblåa ögon träffade mina. Jag blev nyss skjuten av kärleken. Var de såhär de kändes? Blev Felix Sandman verkligen kär? Sen sprang hennes kompis mot oss. Jag såg hur fanet kastade dricka på henne.

~REBECCAS PERSPEKTIV~
Det var då hon började skrika som jag brukade när jag såg Justin Bieber. Fast inte längre.
-OMG!!! DET ÄR THE FOOO!!!! Skrek hon, kastade sin is te på mig och sprang mot dom med sin mobil i högsta hugg. Jag kände den kalla drycken tränga sig igenom mina byxor. Det var då JAG började skrika och hoppa runt pga mina kalla och blöta byxor. Det började samlas folk runt killen jag tyckte va snygg och hans kompisar. Sandra var en av dem. Sen blev det så mycket folk att jag knappt kunde se den söta killen eller Sandra längre. Skulle jag våga mig på att gå in och leta efter Sandra? Eller skulle jag stanna och vänta tills hon kom tillbaka?

Jag stannar. Men vad skulle jag göra under tiden? Efter en halv timme eller en kvart som kändes som en evighet så kom Sandra tillbaka.
-Hej, sa hon och de såg ut som att hon levde i en dröm. Hon flög på moln.
-Hej, skrattade jag och titta på henne. Det tog ett tag innan hon märkte att mina byxor va lite blöta.
-Har du kissat på dig? Gapskratta hon och pekade på mig. Jag kollade på henne med en dryg blick.
-Det var nån som kasta sin is te på mig! Sa jag surt. Hon bara skrattade. Vilket ledde mig till att börja gap skratta. Sen vände hon sig om dit hon sprang, och där han stod innan.
-Han kommer hit, sa hon och började gapa. Jag vände mig om och kollade bakåt. Där gick han. Han var helt perfekt. Hans blåa fina ögon. Hans leende.
-Hej, jag heter Felix, sa han när han kom till oss. Han stod framför mig. Det ända jag kände för, var att se in i hans ögon.