37; morgonens ögonblick

96 18 0
                                    

Du känner den mjuka madrassen under dig och täckets konturer. Den luddiga känslan är ännu kvar, och dina ögon förblir stängda för en stund.

Du vänder dig om och känner hörlurarna under din bara rygg. Du famlar med handen och drar fram sladden, lägger den bredvid dig för tillfället.

Låter huvudet sjunka ned i kudden, drar täcket tätare omkring dig.

Lugnet sprider sig i kroppen, men molnen i din hjärna börjar försvinna.

Du öppnar ögonen, flyttar blicken upp i taket. För ett ögonblick, så känns allting okej. Inget ont kan nå dig här, för här finns endast du, älskad av alla.

Det inbillade luddet i hjärnan är borta och minnena väller fram. Och så simpelt, försvinner den fridfulla känslan.

Trots täcket som ligger farligt spänt kring dig och kuddarna som omger dig, känns det som att du ligger blottad för omvärlden att se.

/ Du saknar ögonblicket, och längtar tills nästa dag då du får uppleva det igen. /

i väntan på gryningenМесто, где живут истории. Откройте их для себя