Dantes perspektiv...

647 27 6
                                    

Jag går snabbt över vägen för att ta mig till Axels gata, egentligen gör jag fan allt för att slippa men jag lova Noel, och jag vill inte svika han, jag pallar inte förlora fler vänner. Men om Ludde säger ett jävla ord om han och Alexia kommer han få så jävla mycket stryk.

Jag känner hur jag spänner hela kroppen för jag blir så jävla irriterad av bara tanken, jag fattar verkligen inte? Älskar dom varandra ens på riktigt? Hoppas inte på det, om han nu älskar henne gör han de inte som jag, ingen kommer någonsin känna så mycke för nån som jag känner för Alexia. Jag hade kunnat dö för henne alla dagar i veckan!

Under tiden dom har varit på Mallorca har jag iprincip endast suttit på mitt rum och lyssnat på Kanyes låt "welcome to heartbreak". Sen har jag snackat lite med Ylva också.
Efter hon har förklarat allt så fattar jag varför hon gjorde slut med honom.

Han hade liksom varit otrogen ex antal gånger, även om han inte nämt de tror jag henne. Hon berätta även om hur mycket hon älska honom, och hur mycket hon sakna deras tid tillsammans. Hon har fått lyssna på allt mitt gråt om Alexia också, jag gjorde slut för hon ignorera mig under så pass lång tid, det är fan inte konstigt? Sen var hon med min bästa polare, och nu är dom tillsammans... detta är en sån jävla sopa.

Jag trodde aldrig att jag och Ylva skulle ha en sån sjukt bra kontakt! Vi har liksom bara umgåtts tillsammans med andra vänner, eller med någon av Ludde eller Alexia! Nu under denna veckan han vi verkligen gråtit tillsammans, skrattats trots att bådas hjärtan blöder! Hon är helt fantastik och Ludde han gjort ett jävligt stort misstag... samma misstag som jag gjorde mot Alexia ex antal gånger.

Jag svänger in till Axels trägård med snabba steg, jag går försiktigt upp för trätrappan och öppnar den stora blåa ytterdörren.

"Vem?" Hör jag en röst ropa nere från källaren, jag sparkar av mig skorna och springer ner för trappan.

"Jag!" Jag ler stort mot alla, men undviker Luddes blick, jag vet inte om jag kommer klara detta. All agrition  börjar koka inuti mig redan nu, jag sväljer hårt och sätter mig bredvid Noel i soffan.

"Hur är de?" Jag hör direkt att det är Ludwigs stämma, jag ignorerar den totalt. Jag kan inte svara, för jag hade skrikit sönder!

"Men va gör ni då?" Jag kollar på Noel och Axel, Noel skakar irriterat på huvet.
"Dante lägg ner! Ni måste kunna snacka ärligt asså!" Noel låter riktigt jävla irriterad, och de gör fan inte mitt humör bättrE.

"Hoppas du driver! Det är den lilla horungen som knullar mitt fucking ex! Som han vet att jag fortfarande älskar! Det är den fucking horungen som gjort så folk tröstat honom när de är hans fel att det inte är han och Ylva längre! " skriker jag och blir nästan illröd i ansikte. Alla sitter helt tysta.

"Dante du vet inte ett jävla piss om mig och Ylva!" Ludwig ställer sig upp och ställer sig precis mittemot mig. Jag tar ett steg närmare så jag nästan känner hur han andas. Jag vill så sönder han asså, slå sönder hans fula ansikte som kysst min flickvän!

"Jag vet tillräckligt mycket för att veta att du varit otrogen fyra, fyra fucking gånger!" Den sista medlingen skriker jag fram, jag ser hur han spänner sig för han är så arg.

"Hej." Hör jag en svag bekant röst säga bakom oss, jag vänder mig och ser henne, Alexia... Den vackraste människa jorden skapat. Hon ser försiktig och lite förvirrad ut.
Jag orkar fan inte mer, jag tränger mig snabbt förbi henne i dörröppningen och springer upp för trappan.

"Dante va fan!" Skriker Ludde, men mer hör jag inte, jag har redan smällt igen ytterdörren, jag sitter mig på den lilla stentrappan och lägger ansiktet i händerna. Tårarna börjar sakta rinna ner. Jag saknar Alexia så jävla mycket... Om Gud nu finns, varför låter du allt detta hända mig? Först dör pappa, mamma mår piss, jag hamnar fett snett lyckas ta mig därifrån! Träffar dom bästa människorna som finns! Fattar vad jag vill med livet, träffar min stora kärlek, sen fuckar allt upp sig... Allt.

Jag hör hur dörren öppnas, men jag orkar inte kolla upp, för de fösta vill jag inte att någon ska se mig gråta, och för de andra gör allt bara så ont, så om jag nu skulle möta fel ögon hade alla mina spärrat lossnat.
Personen sätter sig försiktigt bredvid mig.

"Asså Dante det va såhär att..." Börjar Alexia, jag reser mig snabbt upp. Så jag står framför henne, hon kommer ocskå på fötter ganska snabbt.

"Jag vill inte höra okej?" Skriker jag allt vad jag har, hon nickar försiktigt och jag går med snabba steg över gräsmattan... Går med snabba steg ifrån flickan jag älskar, går med snabba steg från mina bästa vänner...
Går med snabba steg

Instagram Dante..Where stories live. Discover now