Korta Berättelser

Skräck (14 juli -18)

Isak satt på "hissen" som skulle ta honom ner till en grotta.
Jag stod med veven stenhårt i handen. Isak visade en tumme upp, men jag hade redan börjat.
Det verkade som om han var nere nu. Jag pustade ut. Isak kändes väldigt tung när man var väldigt trött. Jag tittade på klockan. Den var kvart i ett.

Nu började jag undra vart Isak var. Jag spanade ner för det nästan oändliga stupet. Det såg väldigt dimmigt och mystiskt ut. Men jag kunde inte se honom. Jag undrade verkligen var han var.

Nu hade det gått en timme. Jag såg fortfarande ingenting. Det var lika dimmigt som förut. Det började bli tråkigt.
Plötsligt hörde jag något fladdra till i buskarna. Jag vände mig hastigt om. Det var ingen där. Jag satte mig istället på klippkanten, och spanade ner för det. Han hade inte kommit än. Plötsligt kände jag en iskall hand på min axel. Jag visste precis vem det var och jag visste precis vad som skulle hända.