Kärleksbrev - Ludwig Kronstrand

denna gång ler jag tillbaka

Jag sitter på bussen och tänker på dig Ludwig.

Jag ser hur du kliver på bussen.

Du blickar ut över bussen och våra blickar möts.

Du har så vackra ögon.

Mitt hjärta slår dubbla slag när du går emot mig.

Du ler emot mig.

Denna gång ler jag tillbaka.

För en kort sekund tror jag att du ska sätta dig bredvid mig.

Men det gör du inte.

Du sätter dig bredvid någon annan.

Varför trodde jag ens att du skulle sätta dig vid mig?

Det skulle du aldrig.

Du känner inte ens mig.

—————————
vad tycker ni ens hittills? Jag är lite nyfiken sådär :))