Jag sitter ensam på en bänk i skolan.
Du går en bit bort.
Du får syn på mig och ler lite.
Men jag ler inte tillbaka.
Du kommer fram till mig.
Du frågar hur jag mår.
Jag svarar att jag mår bra.
Även fast jag inte gör det.
Du frågar en gång till.
"Jag mår bra"
Säger jag.
Fast jag ljuger.
Jag mår inte bra Ludwig.
KAMU SEDANG MEMBACA
Kärleksbrev - Ludwig Kronstrand
Cerita PendekKanske är det sant. Att dom vackraste ögonen har gråtit flest tårar. Att det vackraste leendet döljer flest hemligheter. Att det vackraste hjärtat har känt mest smärta.
