Det är inte du, det är jag

Kapitel 5

∞Kapitel 5∞

Vilma's perspektiv:

Jag kramade honom en sista gång innan vi klädde på oss. Han var så mysig. Det kanske verkade som om jag var värsta badass där inne, men jag var ju taggad? Att få pröva något nytt, med en ny person.

Jag låste upp dörren och gick ut. Där möttes jag av två flin och ett blek ansikte.

"Vi borde göra något annat nu. Jag kan kanske laga pannkakor" sa jag utan att sätta mig igen.

Killarna flög upp från golvet. Ogge älskade pannkakor, det visste jag. Dem andra verkade också gilla det, eller rättare sagt; ÄLSKA PANNKAKOR!

Min hjärna och ben styrde mig rakt till köket, jag plockade fram alla ingredienser och blandade dem i en bunke. Bunken var rund och blå, lite liten men den dög.

Ogge kom in i köket och jag började skratta åt hans fula min. Hans ansikte såg helt miffo ut. Nästan som en kanin?

"Är det klart snart?" Hör jag Oscar ropa från vardagsrummet.

"5 min, typ" skrek jag tillbaka.

∞Omar's perspektiv∞

Det började lukta gott. PANNKAKOR!

Det var så jäkla längesen man åt det.

Ogge brukade alltid laga pannkakor hos honom, men vi brukar ju vara mer och mer hos Felix.

Jag sniffade i luften och kände att det kom från köket. Ganska konstigt att jag inte direkt gick bort till köket.

Först gick jag till vardagsrummet för att kolla om någon var där, och ja. Det var någon där. Eller rättare sagt några där. Det var ju två personer.

Oscar och Felix.

"Hur var det?" Flinade Oscar mot mig.

"Riktigt gött ska ni veta, bättre än vad jag trodde. Hahah" jag bara ville skratta åt det jag sa men Felix satt bara där och stirrade rakt fram, så det stoppade mig.

Felix hade varit så deppig sen vi kom hem hit. Det var nog på grund av Vilma. Vi tre var lika gamla. Felix och jag verkade gilla henne båda två, men hon var ju min?

Jag tänker inte förstöra det här nu.

Efter en stunds funderande så gick jag till köket.

Vilma och Ogge hade dukat fram 5 tallrikar med bestick bredvid. Mellanmjölk stod också framme.

"Är det klart?" Utbrast jag och jag såg hur båda hoppade till. Dem borde inte ha sett eller hört mig.

Jag fnissade till. Det såg så löjligt ut på något sätt. Att båda hoppar till på exakt samma sätt.

"Eh ja, det är klart. Du kan hämta Felix och Oscar" sa Vilma medan hon andades i otakt.

Jag rusade till vardagsrummet och skrek;

"PANNKAKORNA ÄR KLARA NU!"

Dem reste sig upp och följde med mig till köket.

Vilma och Ogge hade redan satt sig ner och tagit en varsin pannkaka. Dem hade grädde och sylt på. Precis som jag vill ha det!

Felix satte sig på kanten, det var nog för att han ville sitta nära Vilma som satt längst ut.

Jag brydde mig inte så värst. Hon och jag kommer berätta snart att vi är ett par.

"Har ni ingen glass?" Undrar Oscar.

"Jo, vaniljglass tror jag" svarade Vilma och tog fram glassen.

"Nu är den djupfryst"

∞Felix perspektiv∞

Glass hade inte suttit fel. Men jag skulle nog bryta armen om jag försökte nu. Det kan nog vara för att jag inte är på humör heller..

Ända sen vi kom hit idag så har jag känt att Vilma ignorerar mig. Som om hon redan valt vem hon är kär i.

Jag vet att man inte kan välja vem man blir kär i men hon borde ha valt Omar. Dem hade ju sex, en timme var dem i hennes rum.

Omar var snabb. Snabb med att ta henne. Nu ska jag ta fram mitt charmiga jag, som våra Foooers faller för.

------------------------------------------

Är på ridläger men ska försöka att uppdatera novellen. Kommer kanske börja på en annan novell också👐

~ Moa