Kapitel 2

18 2 0
                                    

~~~~LOUISE~~~~

Jag stängde lådan och hörde några steg komma närmare dörren. Jag sprang till sängen och satte mig ner.

I dörröppningen så såg jag Felix stå med handduken virad runt midjan så man såg hans ''V'' tydligt.

Han var så sexig!

Jag vill säga till han vad jag hade sett men jag ville ändå inte veta!

~~~~FELIX~~~~

Hon var så vacker men jag såg på henne att det var något!

Jag gick till henne och satte mig bredvid henne på sängen.

''Vad tänker du på? sa jag. Du ser typ orolig och rädd ut på samma gång.''

Hon tittade på mig och öppnade munnen men hon stängde den lika snabbt.

Jag tittade på henne och jag ville så gärna få det ur henne. Jag visste att hon döljer nått!

''Kom igen säg, det är inge farligt! Haha jah tänker inte döda dig eller nått.'' skrattade jag fram.

~~~~LOUISE~~~~

Det blev en pinsam tystnad. Men tillslut fick jag fram ett "jag måste gå"
Jag reste mig upp och sprang ner och ut från huset. Jag sprang runt hörnet och satt mig på en bänk och kände tårarna börja trycka sig fram. Jag kände mina andetag bli tyngre.
Jag tog upp min telefon och såg att jag hade fått 32 sms och 15 missade samtal från Mirjam. Jag började skaka och försökte ringa upp henne och hon svarade efter 2 signaler.

M: Vafan Lousie, varför har du inte svarat?!
Nu kom tårarna. Jag kunde inte prata och jag hörde Mirjam i mobilen fråga vad som har hänt. Jag sa fortfarande inget men tillslut fick jag fram en enda mening och de va "han har en pistol"
M: Vad pratar du om, vem har en pistol?
Jah sa ingenting och la på och lag mobilen i fickan och sprang ända vägen hem till Mirjam med tårar i ögonen. Jag sprang som vinden, jah stannade inte en ända gång. När jag kom fram till hennes hus flåsade jag som en hund. Jag plingade på och såg Mirjam stå vid dörröppningen. Hon släppte in mig och vi gick in på hennes rum.
Jag hade lugnat ner mig lite och hon frågade vad som hade hänt.
Jag berättade att jag följde med den nya killen Felix hem och att jag såg pistolen i hans skrivbordslåda när han var och duschade.
"Men hallå Louise, är du säker på att den är riktig? Jag tycker du ska prata med honom! Han kanske kan förklara."
Jag hade slutat gråtit och hade nu lugnat ned mig helt och Mirjam kanske hade rätt, de kanske finns en bra anledning till varför han skulle ha en pistol på sitt rum. Jag torkade bort tårarna under ögonen och jag ringde upp numret jag hade fått av Felix. Hans svarade direkt med ett "hej, varför stack du?"
L: Hej, förlåt för att jah gick hem så plötsligt men...nejmen jag vet inte men de är en sak jag måste prata med dig.
F: Kommer du över nu?
L: Nej, men kan jag komma över imorn efter skolan, för maten är klar, ljög jah.
F: Det blir bra, ses imorgon då snygging.
Jag hörde linjen slå av så då la jag mobilen i fickan och kramade Mirjam hejdå.

---------
När jah kom hem så ropade jag "hallå" men fick inge svar. Jag slängde av mig skorna och jackan och gick in i köket och där låg de en lapp. Jag läste lappen och de stod att Sandra och Gustaf skulle ut och äta så jag fick göra iordning nå mat själv. Jag gick till kylen och kollade och de fanns en matlåda med lasagne. Jag värmde de och började äta.
Efter maten så ringde Felix, jag svarade inte. Jag stängde av ljudet och gick och borstade tänderna. Så fort jag la mig i sängen så kände jag att mina ögon kändes tyngre och tyngre och tillslut så var allt svart.

-------

Förlåt så jättemycket att jag inte har skrivit något på länge. Jag vet att jag inte har många läsare men jag ska försöka bättra mig och jag får hoppas att ni tycker om den och att jag inte skriver förgäves. Och jag hoppas också att de blir fler läsare. Ska börja på de nya kapitlet nu direkt så ni som läser kan få så snart som möjligt. Puss!

You've reached the end of published parts.

⏰ Last updated: Jun 14, 2015 ⏰

Add this story to your Library to get notified about new parts!

Bara vänner?Where stories live. Discover now