i don't even know your name ➳ shawn mendes

8

Shawn's perspektiv

Det är på planet till nästa stopp som jag sätter mig ner och börjar skissa lite på hur min nästa låt kommer att se ut. Det jag har tänkt ut än så länge är att det ska handla om tjejen på konserten i Sverige. Hur hon verkligen stod ut från resten av människorna i publikhavet. Med tanke på att hon faktiskt stod allra längst fram på en konsert utan VIP biljetter så förmodar jag ju att hon har köat i ett ganska bra tag den dagen. 

Jag öppnar upp min skrivbok där jag brukar skriva ner låtförslag i. Jag plockar fram en nyvässad penna från min väska och låter dess spets glida runt på pappret. Med en fokuserad blick och tungan rätt i mun börjar jag, ord för ord, att skissa på låten. 

Oh, you waited so long
Sometimes it's hard to stand out
And you don't have to do anything else
But be yourself, oh

Man märker ganska tydligt på personer ifall de spelar en roll eller verkligen är sig själva i vissa situationer. Det jag gillade med henne var det att hon verkligen såg ut att ha så himla kul. Hon dansade och sjöng med och såg inte ut att vara rädd för vad andra skulle tycka om det. Hon var helt enkelt sig själv. 

Jag gillade hennes outfit. Det gjorde jag verkligen. Men att skriva att jag fick upp ögonen för hennes outfit känns lite konstigt. Då låter det ju bara som om jag var intresserad av hennes kläder och inte hon som person. Vad fastnade jag mer för då?...Juste, hennes tindrande ögon. 

And you, you dressed up so nice
But all I could see was your eyes

Sen var det ju det med att hon plötsligt försvann. Jag visste ungefär på vilket ställe hon stod vid men plötsligt kunde jag inte se henne längre. Det jag dock la märke till var att det såg ut som om det blev en 'omorganisation' i publikhavet. Kanske var det så att hon faktiskt råkade hamna längre och längre bak på grund av att de andra fansen började trycka och pressa bak vissa? 

And the crowd came and pulled you away
And then you were gone
Oh, yeah

Och sedan kommer vi till en av de viktigaste bitarna. Det som jag har tänkt att ha i refrängen och det som även kommer vara en del av låtnamnet när låten sedan blir klar. Jag skriver ner det och även hur det får mig att känna och hur jag har upplevt saker den senaste tiden. Det går inte en sekund utan att jag tänker på henne och vart jag än tittar så ser jag hennes ansikte. 

And I don't even know your name
All I remember is that smile on your face
And it'll kill me everyday
'Cause I don't even know your name
Ooh everywhere that I go
I'll see your face and it kills me to know
That you never know what you did to me
And now you were gone, yeah I can't stop thinkin' about you

Och så måste jag ha med något om hennes leende också. Det som fick mitt hjärta att stanna på riktigt. Jag tror aldrig att jag någonsin har sett ett sådant fint leende som hon hade. 

'Cause I don't even know your name
All I remember is that smile on your face
And it'll kill me everyday
'Cause I don't even know your name
Yeah, I don't even know your name

Andrew kommer tillbaka från toaletten och sätter sig ner bredvid mig. Han klappar till mig på axeln och tittar sedan intresserat ner i min skrivbok. 

"The new song?" frågar han och jag nickar samtidigt som jag tittar sammanbitet ner i boken. Vad tusan ska jag skriva mer nu då? Jag måste lyckas få fram denna låten. Dels för att jag inte har släppt någon ny singel på ganska länge nu men dels även för att det kanske på något sätt kan leda mig till henne. Vem vet?

"This sucks, I really don't know what more to write" säger jag med ett irriterat stön. Jag får inte få hjärnsläpp nu, det går bara inte. Andrew tar tag i boken och riktar den mer åt hans håll så att han kan läsa ordentligt. "Oh c'mon boy, don't give up that easy, you can do this" säger han och klappar mig lätt på axeln igen. 

"How about you write something about the fact that you're actually looking for her?" föreslår han och jag tittar upp mot honom. Jävla geni. Jag skiner upp i ett leende och sedan låter jag pennan åter igen glida längs bladen i skrivboken. Okej, så något om att jag letar efter henne och det är svårt för jag vet inte hur jag ska börja eller ens lyckas med det. Och något om att jag tänker leta efter henne tills att jag har henne i min famn. Ja, det låter bra. 

I'm running, I'm searching

And I don't know where to start
I'm dying, my love, you punched a hole right through my heart
And I won't stop, stop looking
'Til I hold you in my arms
'Cause I'm running, I'm running, I'm running

Och så något som jag redan har tagit upp i låten tidigare och som är kärnan av hela låten. 

And I don't even know your name
All I remember is that smile on your face
And it'll kill me everyday
'Cause I don't even know your name.

"What about this?" säger jag och lägger ner pennan på bordet framför mig. Blocket räcker jag över till Andrew och jag ser hur han läser igenom texten noggrant. Efter ett tag skiner han upp i ett stort leende. 

"This, Shawn, is going to be your next big hit"