~~~~Agnes~~~~
Jag var alldeldes själv hemma. Klockan var 5 på eftermiddagen. Casper var på fotbollsmatch och kom inte hem förrän klockan 7, och mamma jobbar till 6 och pappa är ute på en 2 dagars kryssning.
Jag satt i mitt rum och tittade ut genom fönstret. Mitt långa, blonda och lite vågiga hår hängde ner över ansiktet. Jag drog bort håret och gick ner till vardagsrummet.
Jag tittade på klockan "17.15" en kvart kvar tills mamma kom hem.
Jag hörde något. Sen hörde jag det igen. Och jag såg hur det blinkade till. Min blick vandrade från tv:n till lampan till dörren och sist till fönstret. Då märkte jag hur det spö regnade. Det var åskan.
-Hej gumman! nu är jag hemma. Mamma kom in
dyngsur med 2 minst lika blöta ICA påsar. Hon ställde ner påsarna och gick ut till bilen igen. Nästa gång kom hon in med en hjälm.
-Den här är till dig, din nya cyckelhjälm.
Jag tittade på mamma rätt in i ögonen.
Det där är en ridhjälm... Sa jag och log snett.
Mamma tittade på hjälmen och drog med hanflatan över den. Hon undersökte den noga.
-Men den är ju inte av sammet?, då borde det vara en cyckelhjälm. Mamma såg underligt på mig.
Men det är iallafall en ridhjälm. Kolla här, det är en sån där knopp på hjälmen, märket är Jofa och den är svart.
Mamma suckade djupt och knöt upp sina jumpaskor.
Hon öppnade dörren och hällde ur vattnet ur dom. Det var en hel fors.
-Hämta nya strumpor åt mig i tvättstugan! Sa mamma högt. Jag gjorde som hon sa och gick in i tvättstugan.
Jag letatde och letade, men inga strumpor hittades.
-Hallå! Skynda dig! Ropade mamma från hallen.
-Men jag hittar ju inga! Ropade jag tillbaks.
Jag hörde mammas arga steg mot tvättstugan.
Hennes Vita strumpor droppade när hon gick. Hon drog ut tre lådor, och kollade noga i dom. När hon inte hittade några började hon kolla i torktumlarn.
Hon hällde upp ett par strumpor, mörkblåa den här gången.
-Det fanns ju visst strumpor!! sa mamma irriterat.
Jag tittade ner i marken och sa tyst "förlåt."
Mamma ryckte fram en trasa och en skur hink.
hon räckte dom mot mig.
-Nu får du skura golvet. Jag tittade på mamma.
-Men det var ju du som gick in på golvet. Jag kunde hittat dom själv, bara att du hade sagt var dom var. Mamma gick fram till mig. Väldigt nära. Hon kaste skur trasan på mig.
-Ta och städa nu! trägolvet kan förstöras om det ligger vatten där förlänge. Jag blev förvånad över att hon hade kastat skurtrasan på mig, för hon kastade värkligen. Jag gick ut ur tvättstugan och började städa. Jag satt på knä medans jag tvättade och torkade golvet. Mamma blev aldrig nöjd så den tog säkert en halvtimma. När jag var klar skyndade jag upp till mitt rum. Fast jag blev direkt stoppad av mamma.
-När du ändå håller på så kan du putsa kylskåpet. Det är ju så många fingeravtryck på det.
Jag suckade och började städa. Det var också väldigt svårt. När jag äntligen blev klar med det så ställde jag till baka grejerna och satte mig ner på stolen.
-Du kan väl tvätta hela golvet?! Ropade mamma från vardagsrummet.
-Nej! jag är ingen betjänt. Jag skyndade upp på mitt rum och låste dörren. Ibland behandlade mamma mig som luft. Hon var jätte glad ena sekunden och arg nästa. Jag grät, inte bara för den här gången för alla gånger hon hade behandlat mig såhär. Jag slet fram en stor ryggsäck och började packa. "Jag skulle rymma". Jag öppnade garderoben och drog ut mina lila mjukis byxor, en tjock tröja, ett par shorts, en kortarmad tröja, min bikini och ett par strumpor.
Jag packade ner den lilla sovsäcken som knappt tog någon plats och min kudde. Sen packade jag ner en grön lurvig filt. Jag öppnade dörren och gick till trappan. Jag hörde svagt mammas snarkningar. Jag gich tyst ner för trappan och in till köket. Jag öppnade kylen och tog två paket med åtta korvar i. Efter det fyllde jag en flaska full med vatten. Jag tog med mig en ask med tänstickor, så jag skulle kunna värma mig och grilla och sånt. Sen sprang upp till mitt rum igen. Just det, jag sprang fort ner igen, jag hade glömt att packa ner mackor. Sen sprang jag upp till mitt rum igen och packade ner allt. Ryggsäcken blev ändå inte så tung. Jag kastade min spargris i marken så den gick i tusen bitar, jag plockade upp alla pengar och la i dom.
Det var 400 kronor. Jag fattade inte var jag hade fått allt ifrån. Jag tittade på klockan, hon var fem över sju. Innan jag gick ut jag sprang ner för trappan och hämtade tältet. Det var för 4 personer. Fast det var ändå väldigt litet. Jag knöt fast tältet i ryggsäcken. Och smög ner för trappan. Jag hörde mammas snarkningar. Hon hade sommnat. Jag tog med min nya cyckel hjälm. Eller ridhälm.
Nu var det dags
أنت تقرأ
Långt borta
مغامرةAgnes och Casper är två helt vanliga personer. Agnes mamma är väldigt sträng och elak. Men Caspers mamma är världens snällaste. Agnes och Casper är bästa vänner, och är nästan som syskon. Båda går i 4:an och är 11 år. Casper och Agnes älskar hä...