Prologue

30 0 0
                                    

“I’m at a payphone trying to call home all of my change I’ve spent on you…”

 I ended the call. I have a constant callmate since 3rd year high school, and until now I’m in 4th year college, MM (Mystery Man) pa din ang name nya a phone ko. Actually super na curious ako sa kanya kaya in-entertain ko. Sabi ba naman kasi “Hello my Water Trinity Alvarez, I’ll be your husband. Mark my word. Goodbye for now” Sounds creepy right? That was the first time na may tumawag sakin na unregistered number then alam yung name ko. Then ayun for almost 5 years na kaming nagtatawagan at nagkakatext. Minsan naiinis na sakin yung ex-turned-bestfriend ko na wag ko na daw itext dahil ilang taon na kaming nag uusap ni MM pero ni wala man lang akong idea kung sino ba sya. No facebook, no twitter, no chat. Baka daw mamaya e, serial killer pala to at plano akong patayin matapos pag aralan ang buhay ko sa loob ng 5 years. Crazy bestfriend I know “I’m at a payphone..”

 “Hello?” Si MM nanaman

“Hello”

“Hello my Mystery Man. Sabi mo after ng graduation ko magpapakita ka na sakin at papakasalan mo ko.” I chuckled

“Goodbye.” He ended the call. My jaw dropped. Nooo, this can’t be happening. I tried to call him but he didn’t answer. I’m not in love with him and I know that, but this feeling. Ugh! I hate it. My MM says goodbye? I thought we could be friends, lovers or whatever but I never thought that he’ll left me hanging. 5 years. 5 years yon. Sana kung ganon na lang din di na sna nya pinatagal ng 5 years yung mysterious friendship namin diba? Reality really hurts.

“There’s hell in hello, and good in goodbye”

Love LineTahanan ng mga kuwento. Tumuklas ngayon