En Ny Början

118 4 0
                                    

"Vakna" skrek mamma "Vi ska åka om en timme" fortsatte hon.  "Ja Jag kommer" Mumlade jag och klev upp. Idag skulle jag åka till pappa och hans nya fru i stockholm och vara där hela sommaren, nästan fyra timmar från mina vänner, mamma och mina bröder. Jag gick till garderoben för att ta på mig något, jag stog säkert 10 min bara att fundera på vad jag skulle ha på mig. Jag tog ett par vita mjukishorts och en vit magtröja med tryck på. Jag satta på lite mascara och drog med mig mina sex väskor upp för trappen. "Jävlar vad tungt det är då" skrek jag och släppte ner dem på marken när jag kom upp. "Du vet att man kan gå flera gånger?" sa mamma med ett leende på läpparna och flinade lite smått. "Ja dä vet jag men jag orkar inta" sa jag och gav henne en arg blick men det gick till att både jag och mamma brast ut i skratt.

Jag packade in sakerna i bilen och gick fram till mina bröder och kramade om dem. "Jag kommer sakna er så mycket mina puckon" Sa jag och skrattade "Kommer sakna dig med pajas" sa min äldse bror Emil (han är 19) "Kommer sakna att bråka med dig plutten" sa Viktor (han är 17) och kramade om mig änu en gång.

"Hej då, ses i höst" sa jag och hoppade in i bilen. det tog inte lång tid innan allt blev svart och jag somnade.

~STOCKHOLM~

Jag vaknade med ett ryck av att någon satt och skakade mig. "Vi är framme" sa mamma med en lugn röst. Jag hoppade upp i sättet och gick ut. Framför mig stog ett vit stort hur med tre våningar, en stor trägård och en stor pool på baksidan. "Kanske lite hjälp här" frågade mamma. jag sprag till baksidan av bilen och tog hälften av väskorna. Mamma släppte väskorna vid dörren och sa hejdå till mig, för hon ville inte träffa på pappa så hon stack innan.  "Hej. Ni har äntligen kommit, åh vad jag har längtat. Du måste vara Emily?" sade en röst när jag öppnade dörren "Ja-ja jag är Emily stammade jag fram. "Och du är?" frågade jag och försökte få fram ett leende "Oj nej jag glömde presentera mig, jag heter Vera och är gift med din pappa. Du är på något sätt ganska lik honom" Sa hon och skrattade "Sam jag inte har hört det innan" sa jag och skrattde. Vera var faktiskt trevlig, jag trodde att hon skulle vara som Olivia och simon sa, elak, dum,ville döda mig,ville få bort mig från min pappa. Hon visade runt mig i huset och sedan mitt rum som låg på övervåningen. MItt rum var inormt, Tre stora fönster en stor dubbelsäng, en inorm garderob, ett skrivbord och två långspeglar. Jag tittade mig runt i rummet och det ända jag kunde få ur mig vae "WOW". Vera skrattade bara. "Din pappa är där ute och grillar. när du är klar så kan du komma ner om du vill" sa hon och lämnade mig ensam i rummet.

Jag började packa upp mina kläder och hängde in dem i garderoben och satte allt annat på plats. Jag hittade en jätte fin kläning som jag tog med mig till duschen samt rena undärkläder. Jag hoppade in i duschen och kände det iskalla vattnet rinna när från kroppen, det var så skönt att duscha kallt när det var så varmt ute. Jag satte på mig kläningen och gick ut. "Hej gumman. du har äntligen kommit, jag har saknat dig jätte mycket och jag ångrar att jag inte har hört av mig" sa han och kramade om mig. Jag visste inte vad jag skulle göra. Skulle jag krama tillbaks och säga att jag har saknat honom trotts allt eller skulle jag inte göra något bara stå där? Jag bestämde mig för att kram tillbaks men jag sa inget.

"Är du hungrig?" frågade pappa jag nickade och log. "Just det jag hann ju aldrig berätta att vi ska ha gäster om tio min" sa vera med ett flin på läpparna "Oj ska jag gå upp och byta om?" "Nej du är jätte fin" sa pappa och vera i mun på varandra. "Vilka ska komma då?" frågade jag "Jo en av min bästa kompis och hennes man samt hennes son" sa vera "Okey, jag går och sminkar mig iaf" sa jag med ett leende och sprang upp för trapporna. *PLING* lät det och jag tittade på mobilden och såg att jag hade fått fyra sms. Två från Emma, ett från mamma och ett från Simon. Mamma skrev bara att hon saknade mig samt Simon. Emma skrev att hon saknade mig och att jag så snabbt som jag var framme skulle jag sms. Men det andra skrev hon att Felix Sandman i The Fooo bode jätte nära mig. Jag fick lite panik och visste inte vad jag skulle göra. "Hej Emma. Jag kom hit för en kvart sen och jag känner mig redan hemme, pappa och hans fru är jätte trevliga. jag saknar dig" skrav jag och la ner mobilen för att gå ner.

Mina ögon blev bara större och större när jag fick se vilka våra gäster var. "Här är då min dotter Emily hon är 15 år och ska vara här hela sommaren" sa pappa och drog in mig i famnen "Hej Emily jag heter Felix" Sa killen gav mig en kram. Det var Felix Sandman från The Fooo och som alla sa så var hans kramar så mysiga. Jag trodde jag skulle dö på RIKTIGT. Hela den kvällen var fantstisk vi satt och skrattade och efter en stund gick jag och Felix in i vardagsrummet och tittade på skräckfilm. Jag gillar skräckfilm, jag älskar känslan att bli rädd. Vi satt och tittade på The Sinister och båda två satt och skrek åh sedan skrattade åt varandra. Jag hade aldrig haft så roligt på länge

No way out (The Fooo)Tahanan ng mga kuwento. Tumuklas ngayon