Dagen där på så kom inte brevet heller. Men efter mamma hade sagt det där om "att inte colleget kommer ändra sig" så kände jag mig lugnare.
Jag vet faktiskt inte varför jag vart så uppspelt över det. Men jag tror det var för att någonstans innerst inne fanns det något som gjorde mig väldigt osäker. Som om jag trodde att jag inte kommer bli antagen. Men min pappa sa förut att med mina betyg och med mina insatser på skolarbeterna skulle jag nog kunna komma in på en ännu bättre skola. Som till exempel Harvard. Men om de inte tycker jag passar in så kommer jag kanske bli antagen på någon annan skola. Men ingen annan skola har lika bra konst program som den.
Min mobil plingade till så jag sträckte mig efter den på nattduksbordet. Det var Ava. Hon ville träffas imorgon och åka skidor.
Jag svarade henne och frågade vilken tid hon ville träffas. Och la sedan ner telefonen på sängen brevid mig. Jag drack en klunk cola ur mitt glas som jag tagit med upp till mitt rum och fortsatte att läsa ur "Allegiant". Jag hade redan läst ut Divergent triologin en gång men de senaste veckorna har jag haft s tråkigt så att jag läst om dem andra två och var snart klar med den sista.
Klockan började närma sig 8 när jag bestämmde mig för att sluta läsa.
Jag kollade ifall Ava hade svarat mig och visst hade hon det. Hon tyckte att det skulle passa bra om vi träffades klockan 10 utanför entrén till skidområdet. Jag tyckte detsamma och svarade henne bara ett enkelt "okej".
Pappa ropade på mig nerifrån köket så jag gick ner. Jag satte händerna vid dörrkarmen och kikade fram.
"Leah." Började han. "Eftersom brevet skulle ha kommit igår men varken kom då eller idag så tänkte jag ge dej din överraskning." sa han och blinkade med sitt högra öga. "Du skulle ha fått den när du öppnade kuväret men eftersom det inte kommit får du den ändå."
"Okej?" sa jag förvånat men glatt.
"Den ligger i hallen vid spegeln."
Jag gick ut i hallen och såg det lilla paketet vid spegeln. Det var inslaget i rött present papper med vitt snöre runt om. Jag tog ett stadigt grepp om det och då kände jag hur tung det var.
Jag satte mig ner på platsen brevid pappa vid ködsbordet och började riva upp det röda omslags papperet. Först såg det ut som någon slags trälåda men sedan såg jag en svart text som sa "Samsung Galaxy S5".
Jag märke att jag stirrade på lådan så jag skakade jag på huvudet och log brett emot pappa.
"Är det något fel?" frågade han.
"Nej gud! Tack så jätte mycket pappa!" Jag reste mig upp och sträckte mig runt bordet så jag kunde krama om honom. " Jag hade tänkt spara ihop till en sådan själv men då kan jag ju använda de pengarna till andra saker istället." sa jag glatt samtidigt som jag öppnade lådan och tog upp min splitternya, vita telefon.
"Vad bra, för när du stirrade sådär så trodde jag att det hade blivit något fel." sa pappa nervöst men när han mötte min blick så log han.
"Nejdå. Den är helt perfekt." Skrattade jag fram. "Tack så mycket! Den här kommer jag ha stor användning till när jag vill fota och plugga under sommaren och när jag börjar college." sa jag menande.
"Bra det. Ja, det blir ju bra om du behöver söka på någonting på google och du inte har datorn till hands." Han tog min hand och tittade in mig i ögonen. "Din gamla telefon var ju också bra men skärmen var ju sprucken och eftersom du har haft den i snart 3 år så tyckte jag och mamma att det var passsande att köpa en ny till dig."
Jag gick upp till mitt rum och lade mig i sängen. När jag hade laddat, startat och fixat telefonens alla inställningar skickade jag ett sms till Ava om presenten. Hon svarade att jag fick visa henne telefonen imorgon när vi skulle åka skidor.
Jag satt ytteligare en halvtimme med telefonen och installerade alla apparna jag hade haft på min iPhone 4 och märkte sedan att klockan nästan var 11 så jag bestämde mig för att göra rent mitt anaikte och borsta tänderna. Jag behövde ju vara pigg imorgon om vi skulle åka slalom hela dagen.
______________________________________
Tack om ni har läst igenom kapitell 1 & 2. Jag är ny med att skriva men jag försöker mitt bästa med att uppdatera berättelsen. Jag kollar alltid efter jag har lagt upp berättelsen om det finns några stavfel och om jag ser något så rättar jag dem men om ni ser något ord jag stavat fel och inte ändrat så skriv gärna så ska jag fixa det.
Kommentera annars gärna både bra och dåliga saker. Rösta gärna och dela så fler kan läsa :)
YOU ARE READING
THE BETTER NEIGHBORHOODS
Teen FictionLeah är en normal 18 åring som alla andra och drömmer om det perfekta livet. Att få börja plugga konst på Art Institute of Seattle, skaffa egen lägenhet och träffa den rätta. När hon äntligen slutar high school bestämmer hennes skola och några andr...