diez

557 12 2
                                    

Jag försöker desperat hitta mitt busskort i min väska men det är spårlöst försvunnen. Jag har väldigt kallt fast det är juni, men det är väll känslan från mitt hjärta som har smittat av sig.

Jag ger upp att söka efter mitt busskort och bestämmer mig för att ringa Nelly istället. Jag vet att hon kommer hjälpa mig.

"Hallå" svarar en nyvaken Nelly på andra sidan luren. Klockan är ändå typ halv ett.

"Hej hallå! Kan du snälla komma efter mig" säger jag i panik. Jag har fortfarande några tårar som lämnar min ögon då och då.

"Var är du? Och gråter du?" svarar hon oroligt.

"Jag är utanför Noel. Kan du bara snälla skynda dig hit" säger jag och suckar frustrerat. Jag orkar verkligen inte sitta här länge till.

"Ja jag kommer genast" säger hon och läger på.

-

"Elise!" hör jag hör någon ropar. Jag har tydligen somnat på den kalla trottoaren med huvudet mot min väska.

Jag känner hur någon lyfter upp mig, och det är först då jag vaknar till.

"Men Elise vad har hänt" hör jag Nelly komma fram till mig. Ludwig är tydligen också med, och det är han som lyfter upp mig just nu.

"Noel, han...han vill inte ha mig mera" säger jag och känner hur mina tårar börjar rinna igen.

"Kom så går vi in i bilen så kan du förklarar sen" säger Nelly och tar mina väskor.

-

Ingen säger något på hela bil resan. Nelly sitter bak med mig och kramar om mig. Jag vet verkligen inte vad jag har gjort för att förtjäna henne. Och Ludwig i det här fallet också.

När vi kommer hem till dem går jag genast till Nellys rum. Så som det var den kvällen jag hade blivit lite för full.

"Jag tog med lite mat om du kanske vill ha" säger hon och ställer en smörgås på nattduksbordet. Hon sätter sig mitt emot mig i sängen.

"Vill du berätta vad som har hänt" säger hon igen och tar tag i min händer. Jag vet att jag måste säga det till någon. Jag klara inte av att hålla det för mig själv mera.

"Okej, nu kommer du tro att jag är sjuk i huvudet men jag kan inte göra något åt det" säger jag och skrattar till lite, och jag känner hur några tårar lämnar mina ögon. Jag vet inte hur mycket jag har gråtit idag. Alldeles för mycket iallafall.

"Jag lovar dig att jag inte dömmer dig. Det vet du Elise" säger Nelly.

"Okej så...öhh...jagärkäriNoel" mumlar jag. Men Nelly verkar förstå vad jag sa, för hennes min visar att hon är väldigt förvånad.

"Du är kär i Noel?" upprepar hon.

"Ja, jag är fucking kär i Noel. Hör du hur dumt det låter!?" säger jag och höjer rösten.

"Och nu har han Amanda som han tydligen ÄLSKAR" fortsätter jag. Mina tårar är alldeles för många nu, om mina syn är suddig.

"Sa han att han älskar henne? Var det därför som du lämnade?" frågade hon  försiktigt. Hon ville inte uppröra mig ennu mera.

"Eller han frågade mig vad han skulle göra. Jag svarade jag vet inte" säger jag och andas ut.

"Sedan märkte han att jag inte tyckte om det, och då sa jag bara att det känns som han väljer henne före mig" säger jag och Nelly läger sina armar runt mig.

"De som gjorde mig arg och varför jag gick ut var för att han sa, han sa att jag var fucking desperat. Desperat!" nästan skriker jag ut.

"Vad fan ska jag göra när jag har varit kär i honom i tre jävla år, och så gått han och skaffat flickvän och glömmer mig?" säger jag.

"Har du varit kär i Noel i tre år? Varför har du inte sagt något!" säger hon förvånat.

"För man ska inte vara kär i sin bästa vän. Och jag har inte sagt något för jag är rädd att förlora honom. Han är det viktigaste jag har" säger jag, men mina ord kommer just och just fram genom mina hulkningar.

Jag hör hur en dörr öppnas, men jag orkar inte bry mig. Jag vill bara sova och aldrig vakan igen.

Det var Ludwig som kom in i rummet. Och han hade hört det mesta jag just sa.

"Jag lovar dig Elise att jag inte säger något. Men du borde verkligen säga något till honom" säger Ludwig och smeker mig på ryggen.

"JAG KAN INTE FÖRLORA HONOM" skriker jag. Ingen verkar fatta.

"Jag har redan förlorat honom" säger jag saktare. Ingen av dem säger något mera, utan bara sitter tysta och tröstar mig.

Det var inte såhär min och Noels sleepover skulle gå.

Ni får jätte gärna rösta om ni vill<3

bästa vän n.fWhere stories live. Discover now