...

Kapitel 3

När Maja och Alma vaknade gick de ut och satte upp tält bordet och tältstolarna. De plockade fram flingor och fil och började äta.

Då såg Maja en skymt av Moa som kom traskande på den lilla grusgången. Hon. Hade samma kläder på sig och när hon kom fram frågade hon

- brukar ni alltid vara klädda såhär?

Och sneglade på våra pyamasar med nallebjörnar på.

- nej det här är våra pyamasar som vi sover i! Fnittrade Alma.

Konstigt att hon inte vet vad pyamas är? Tänkte Maja.

Maja funderade inte mer på det för de gick till lekplatsen och gungade lite och pratade ända tills klockan blev 2 och då utbrast Alma

- oj vad hungrig jag är!.

- inte så konstigt för det var fyra timmar sen vi åt frukost! Skrattade Maja.

- kom Moa! Vill du följa med oss? Undrade Alma.

- visst... sa Moa

Vid restaurangen så satte vi oss vid ett runt bord med ett parasoll på. Både Maja och Alma beställde pizza och Moa beställde ingenting.

- är inte du hungrig Moa? Frågade Maja.

- nää... sa Moa tyst och tittade stint ner i bordet.

"Skumt" tänkte Maja. hon åt ingett igår och hon åt ingett idag det måste vara något fel. Hon tänkte på vad för andledningar det kunde vara till att hon inte åt något. Det kunde vara att hon hade diabetes och inte hade insulin Eller att hon hade vart hos tandläkarn och inte fått äta på en timme eller att hon hade tandställning eller ... var hon ett spöke?!. Maja viftade bort den dumma tanken och fortsatte äta och babbla med Alma.

Precis innan Maja och Alma skulle gå hem så tryckte Moa en ask i majas hand och viskade några knappt hörbara ord i mitt öra

- tack för att du kom tillbaka...