Jag fortsatte fram genom korridoren. Där ser jag mamma exakt som jag hade föreställt mig,jag sätter mig bredvid mamma,hon öppnar ögonen
-hej gumman
Tårarna börjar rinna hej svara jag snabbt.
-Jag ska bara gå igenom några operationer...Allt kommer bli bra.plötsligt kom en tjock kvinna med en vit rock.
-Hej Linda behöver sova lite så låt henne sova.
-Javisst jag sitter bara på stolen.
Och pekar på stolen.
Hon raskar vidare.Innan mamma somnar så säger hon"jag älskar dig,det finns inget bättre än att ha dig,tårarna rinner mer och mer,jag älskar dig mer än hela världen,mamma"
Anna kom in i rummet,med låg röst,nästan viskande,säger hon"du har väl inga släktingar?"Jag nickade ett nej.
"Vi hittade inget barnhem på direkten"men du kan sova över här tills vi hittar ett barnhem"jag kan ju klara mig själv,jag fyller ju snart 14"tänker hon tyst."Jag kan köra hem dig så kan du hämta dina saker"
När jag kom hem gick jag till garderoben.Det låg en ask där,i var det ett fotografi på mig och mamma."Mamma är den ända som betyder nåt för mig,pappa åkte till London och kom aldrig tillbaka,Och de andra i skolan bara retar mig"
Jag åkte tillbaka till sjukhuset,mitt nuvarande hus.....
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
YOU ARE READING
Längtan
AdventureJulias pappa hade fått ett nytt jobb i London.Men två månader hade gått och han hade inte kommit tillbaka.Men det Julia inte visste om var att hennes mamma var drabbad av cancer.Hon ljög om att hon skulle gå till affären men istället gick hon till s...
