Sweather Weather

We all lie

Lördag 24 oktober

Luka och blondinen Julie stod och hånskrattade åt mig
''trodde du verkligen att du hade en chans?''
Luka höjde ena ögonbrynet och kollar på mitt nerdränkta ansikte.
Han hade ljugit, om allt. När han kysste mig så kändes det så äkta och perfekt, men det var en lögn.
Innan jag visste ordet av det hade han kastat läsk i mitt ansikte.
Det sved till och jag kände mig så svag, som att mina ben skulle gå sönder och som att jag skulle kollapsa. Julie och hennes tjejkompisar stod där med sina mobiler och skrattade för fullt. Varför skulle han göra så...mot mig också.

Med ett ryck satte jag mig upp i sängen, jag var alldeles kallsvettig och nära gråten.
Vad var det för dröm? Luka skulle aldrig göra så mot mig, det vet jag.
Rummet var mörkt och mina ögon höll precis på att vänja sig. Den vita pyjamasen var svettig och äcklig. Jag makade mig ur sängen och gick släpandes mot badrummet.
Min spegelbild såg så trött och misslyckad ut, en väldigt dålig natt antar jag. Mitt hår var fettigt och jag hade stora mörka ringar under ögonen.
Kallt började det bli och mina bara fötter frös.
Jag bestämde mig för att ta en varm mysig dusch. När jag väl var klar så hörde jag min mobil ringa, vid den här tiden? det är fortfarande mörkt ute.
Med snabba steg gick jag mot rummet mobilen ligger i.
"Okänt nummer"
Jag kollade på den med en förvånad blick då folk inte brukade ringa mig.
"hallå?" Svarade jag med en raspig röst.
"Youra? Är det du?"
Luka..det låter som hans röst.
"Luka? Hur fick du mitt nummer?"
"Ah..hej, jo jag fick det av en gammal vän för några veckor sedan och har tänkt ringa dig, men vart för rädd"
Hans röst hade en melodisk ton till den, jag rös av välbehag.
"Oj aha, varför ringer du?"
"tänkte se om du ville gå ut en stund? Alltså träffas"
Mitt hjärta slog ett slag och jag kunde inte hjälpa att längta tills att jag får träffa den blonda killen.
"Absolut, när kan du?" Jag försökte att inte le, men det var omöjligt.
"Närsomhelst, men vad sägs som vid 10:00?"
Jag kollade på klockan och såg att det var 07:45.
"Ja visst, vi ses då" Jag försökte hålla rösten stadig och mitt hjärta började gå snabbare.
" Vi möts samma plats som igår" Sa han bestämt.
"Okej" sa jag längtansfullt.
Jag väntade tills han lade på och började ängsligt leta efter kläder.
En timme senare hittade jag en beige hoodie, svarta leggings, svart kappa och en brun scarf.
Höga boots eller svarta sneakers?
Hmm bootsen tar jag. Mitt hår då?
Jag kollade mig själv i spegeln och suckade.
Mitt svarta långa hår var platt på vissa ställen och vågigt på andra, vad ska jag göra med det här? Kanske platta och sätta upp det i en hästsvans. Det tog lite tid då mitt hår var rätt så tjockt, men det funka.

"Klockan är 09:26" Sa jag till mig själv.
Jag gick rätt så tidigt, Och nu står jag där på samma ställe som igår nästan trettio minuter innan vi ska träffas.
Vad ska jag göra nu, ska jag bara vänta?
Jag började gå runt i området för att ha något att göra.
Löven prasslade under mina svarta stövlar och vinden blåste löst men kyligt mot mina öron och kinder, kanske borde jag haft håret nedsläppt idag ändå.
Jag rundade ett stort höghus men stannade tvärt. En röst hördes på andra sidan väggen. Den rösten... Jag känner igen den.
Mina händer tog tag om väggen och jag kollade försiktigt in mot väggången.
Där såg jag Julie stå och prata högt och allvarligt med en snygg mörkhårig kille.
Han hade bruna ögon precis som Luka.
"Nej, jag utnyttjar bara honom" Hörde jag henne plötsligt säga.
Han himlade med ögonen.
"För vad? Vad finns det att utnyttja ens?
"Pengar? Han är rik, du borde se Lukas hus."
Hon kollade drömlikt upp mot himlen och fortsatte
"Men det är dig jag älskar, snart får vi pengarna vi behöver"
Jag rös och det kändes svårt att andas.
Julie log och kysste honom, han besvarade kyssen med en hastighet som var snabbare än blixten.
Jag stod där som förstenad och min hals kändes torr. Vad ska jag säga till Luka?
"Youra!"
Hörde jag plötsligt. Jag vände mig motvilligt om och ser Luka komma gåendes mot mig. Vad ska jag göra nu..