Kapitel 47

1.8K 12 6
                                    

-En till?
Frågade jag.

Jag såg hur tårarna letade sig fram i hans ögon.

-Caleb?
Frågade jag.

-Mm...
Svarade han.

-Hon är borta...
Fortsatte han.

Jag gick fram till honom och kramade om honom. Länge. Usch... Caleb har precis förlorat sin mamma och istället för att vara där med henne, kom han hit och räddade mig från att bli dödad. Jag känner mig hemsk. Han borde inte ha kommit till mig. Han borde vara hos sin mamma. Inte här med mig...

-Vad gör du här Caleb? Du borde inte vara här.
Sa jag.

-Som sagt, jag tänker inte förlora en till viktig person i mitt liv. Dessutom tog dem med mamma till det där rummet där de förvarar lik. Så när Vanessa ringde Linus var det ingen tvekan om att vi drog hit och räddade dig.
Svarade han och kysste min panna.

Wow, Caleb är fan den bästa människan asså. Han är en kämpe. Men det där med Linus... var dem bröder som i storebror och lillebror eller var de bröder som i "best friend bros"? För Linus verkade inte bry sig så jättemycket. Eller så visade han bara inte det just nu.

-Kom vi drar härifrån.
Sa han och la armen om mig.

-Vart vill du gå?
Frågade jag.

-Vart vill du?
Frågade han.

-Dit du vill.
Svarade jag.

Han funderade en stund.

-Okej kom.
Sa han innan vi gick ut till hans bil.

-Sätt på dig den här.
Sa han och gav mig en ögonbindel.

Jag kollade väldigt skeptiskt på honom.

-Ta det lugnt. Det är inget farligt jag lovar.
Sa han.

Jag gjorde som han sa och tog på mig ögonbindeln. Vi körde ganska länge kändes det som. Jag har verkligen ingen aning om vart vi var påväg.

-Så, vi är framme.
Sa han tillslut.

-Äntligen, kan jag ta av den här saken nu?
Frågade jag och syftade på ögonbindeln.

-Nej inte än. Kom jag hjälper dig ut.
Svarade han.

Men vafan då. Jag vill veta vart vi är. Och jag vill veta det nu.

Caleb gick ut ur bilen och öppnade bildörren och hjälpte mig ut. Han ledde mig en bit och sa till när det kom trappor och sånt.

-Så, nu kan du ta bort den.
Sa han tillslut.

Jag tog bort ögonbindeln och öppnade ögonen. Jag blev väldigt förvånad när jag såg vart vi var.

-Eeeeh Caleb, varför är vi på skolan?
Frågade jag.

-Kom bara jag ska förklara snart.
Svarade han.

Han började gå mot dörren in till skolan. Ska vi bryta oss in i skolan? Varför? Hur? Wtf är det som händer? När vi kom fram till dörren tog Caleb ut ett par nycklar. Hur fick han tag på dem? Jag är så jävla förvirrad just nu.

-Kom.
Sa han och drog med mig in i byggnaden.

Han gick upp för alla trappor tills vi kom upp till vårt gamla hemklassrum. Han låste upp den dörren också.

-Så. Vi är framme.
Sa han.

-Okej? Så vad gör vi här egentligen?
Frågade jag igen.

Jag hoppade upp och satte mig på ett bord medan Caleb stod en bit framför mig.

-Kommer du inte ihåg?
Frågade han.

-Kommer ihåg vad?
Frågade jag tillbaka.

-Det var i det här klassrummet vi såg varandra för första gången.
Svarade han och kom närmare mig.

Aww va gullig han är.

-Jahaaa, det är klart jag kommer ihåg när världens snyggaste badboy kom till vår klass.
Svarade jag.

-Jag orkar inte ens ta upp den där badboy grejen just nu.
Sa han och suckade.

-Förlåt Caleb.
Sa jag och tittade ner.

Han la sina händer på mina kinder och lyfte upp mitt huvud så att vi fick ögonkontakt. Han kollade länge på mig.

-Vad är det?
Frågade jag och log.

-Inget. Du är bara så jävla vacker.
Svarade han.

Jag hoppade ner från bordet och knuffade bak det så att det stod emot ett annat bord.

Jag gick fram till Caleb igen som stod kvar på samma ställe som innan.

-I want you so bad right now.
Viskade jag i hans öra.

Han knuffade mig mot dörren och kysste mig hårt. Han knäppte upp min klänning samtidigt som jag drog av hans kavaj och knäppte upp hans skjorta. Han lyfte upp mig och la mig på bordet. Han fortsatte kyssa mig och knäppte upp min bh. Han vände sig om så att jag var överst. Jag gick ner på honom och knäppte upp och drog av hans byxor och hans kalsonger och mina trosor så att vi låg helt nakna.

-Sug mig bby.
Sa han.

Jag gjorde som han sa och sög av honom enda tills han drog upp mitt huvud och kysste mig igen. Han vände mig om igen så att han kunde börja köra mig. Han körde hårt som fan. Man hörde hur högt borden gnisslade. Det lät nästan som om de skulle gå sönder. Han körde länge tills båda kom. Jag vet att det här får Caleb på andra tankar. Han behöver det. Tillslut bad han mig och rida honom vilket jag gjorde.

-Jag hade glömt hur bra du var på det här bby. Det var så länge sen nu.
Sa han när vi var klara.

-Mm I guess att det var ett tag sen.
Svarade jag.

-Nu kan vi bocka av klassrummet som ett sexställe.
Sa han och kysste mig igen.

-Mmm.
Svarade jag.

-Va kall du blev helt plötsligt.
Sa han och flyttade sig ifrån mig.

-Nejdå. Jag är bara trött.
Svarade jag och la mig närmre honom igen.

-Okej. Ska vi dra hem till dig då? Har inte riktigt lust att dra hem till mig just nu.
Sa han.

Förståeligt. Jag skulle inte heller vilja dra hem om jag var Caleb.

-Aa kom, vi drar.
Svarade jag.

När vi kom hem till mig la vi oss i min säng och kollade film innan jag somnade i Calebs armar. Där jag hör hemma.
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
Vad ska jag säga? <3

The new badboyWhere stories live. Discover now