Kapitel 2

3.6K 27 0
                                    

Påvägen hem den dagen flög tankarna runt i mitt huvud. När flyttade Caleb in i huset bredvid? Hur har jag inte kunnat se märka det? Varför flyttade dem? Alla frågor om honom snurrade runt i huvudet. Varför? Jag gillade inte honom? Eller? Nej Melissa! Du har inte ens snackat med honom!

-Hej.
Sa Elias när jag kom hem.

-Hej.
Svarade jag tillbaka.

-Hur va skolan? Hörde att vår nya granne har börjat i din klass.

-Va? Hur visste du det?
Frågade jag chockat.

-Du visste inte ens att vi hade nya grannar, eller hur?
Sa han.

-Nej? Hur skulle jag kunna veta? Ingen har ju sagt något.
Svarade jag drygt.

-Det är ganska svårt att missa.
Sa han och nickade med huvudet ut mot deras hus.

Okej han hade rätt. Det var ganska svårt att missa. Det var en stor flyttbil utanför deras hus.

-Vart är Isaac?
Frågade jag Elias.

-Antagligen på jobbet. Eller hemma hos honom, vet inte när han slutar på fredagar.
Svarade han.

-Skulle han komma över ikväll?
Frågade jag.

-Tror det.

Isaac är min äldsta storebror, han bor dock inte hemma längre. Han flyttade till en egen lägenhet när han var 22, alltså för 2 år sedan. Han är 4 år äldre än Elias. Han kommer inte så ofta och hälsar på. Men han brukar försöka komma när han kan, och det blir ofta på fredagar eller helger.

-Jag går upp på mitt rum.
Sa jag innan jag gick upp.

När jag kom in på rummet insåg jag att jag kunde se in till ett av rummen hos Caleb. Jag kollade in. Japp där var han, Caleb. Han låg i en säng och kollade mobilen. Fuck det är hans rum. Varför skulle han ta just det rummet?

Jag gick ner till vardagsrummet igen där Elias satt.

-Vad vet du om Calebs familj?
Frågade jag.

-Inte jättemycket. Typ att han bor med sin mamma och lillasyster och att de har en hund. Varför?
Svarade han.

-Inget speciellt, tänkte bara fråga eftersom du har koll på typ alla som bor här.
Svarade jag.

-Du får mig att låta som ett jävla creep.
Sa han.

-Vänta. Gillar du honom?
Frågade han nyfiket.

Plötsligt då ringde min mobil. Tack Gud för räddningen.

-Sorry det är Vanessa.
Sa jag och skyndade mig upp till mitt rum.

- Hey girl, wazup?
Sa Vanessa när jag svarade.

Jag berättade allt om flytten och att Caleb hade rummet mittemot mig.

-Omg det är ju fett bra! Fatta va smaskiga saker du kommer få se.
Sa Vanessa upphetsat.

-Men omg sluta! Det är inte bra!

-Varför inte?
Frågade hon.

-Melissa Isaac är här!

Måste dra Isaac är här. Sa jag och la snabbt på. Tack Gud igen för
räddningen.

När jag kom ner sprang jag snabbt mot Isaac och kramade honom. Den kvällen satt vi alla runt matbordet och snackade om typ allting som vi brukade göra när vi var små. Det var så mysigt. Tills mamma sa:

-Jag tänkte att vi kunde bjuda hem våra nya grannar på fika imorgon.

Nej nej nej det här händer INTE!!!

-Det är en fantastisk idé mamma.
Hörde jag Elias säga. Samtidigt som Elias och Isaac utbytte någon blick som jag inte kunde tyda.

Jag kollade argt på Elias, och han gav mig en "du kan tacka mig senare blick" tillbaka.

-Så vad säger du Melissa, du går ju i samma klass som sonen.
Sa mamma.

-Ehh aaa visst.
Svarade jag väldigt osäkert.

Ännu en gång. Det här kommer sluta illa...

~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
Hej, nytt kapitel, hoppas ni gillar det.<3

The new badboyTempat cerita menjadi hidup. Temukan sekarang