Jag vill verkligen inte , gå in i det här klassen med hög ljud , vill inte att folk ska bli intresserad av mig , jag är rädd om att de kommer tro fel av mig . Men jag har inget annat val . Läraren ropar mig in , samtidigt vinkar han . Jag går långsamt , långsamt till helvetet . En steg , två steg , tre steg.
När jag stod framför tavlan läraren sa
" Presentera dig " . Framför mig sitter över 30 ansikte som jag känner inte igen , accent som jag är inte van med .
Jag försöker inte få panik när jag pratar .- Jag kom från Seoul , Seo Shilan. Trevligt att träffas .
Läraren log mot mig och pekar mot en tom bänk.
- Shilan , gå och sitt där bak , den tomma bänken .
När jag gick mot den bänken , konstigt , vet inte varför men eleverna tittade inte på mig utan tittade på bänken .
Men det är föruts sak , jag kom och satt på bänken , började ta ut min bok å grejer från ryggsäken . En vanlig bänk . Har brun färg , saker som man skrev på borden , men det konstigaste är att hela lektionen , alltså en hel 40 minuter eleverna stirrade mot bänken . Stora rasten tog jag fram min matsäck och började äta min lunch . När jag tittade omkring , typ ingen orkade bry sig om mig . Men en tjej som sitter bredvid mig började prata med mig . Inte kort men inte långt hår , ser ut som en modig tjej.
- Shilan , vilken skolan gick du förut ?- Chonbuk high school....
- Jag är Kim Bora . Jag sitter bredvid dig så vi måste ju bli vän . Ehm du ser rädd ut... Va inte orolig ingen kommer döda dig här .
Kan hon läsa mina tankar eller hon säger ju exakt det jag känner eller tänker .
Efter att hon började snacka med mig , det kom flera tjejer och började fråga mycket grejer ASSÅ MYCKET ! Min rädsla försvann , jag började prata öppet med tjejerna men plötsligt ramlade en människa på mig . Man kan inte säga att det är en människa utan BJÖRN ??
Jag hann titta på hans arm ... blodåder som syntes jätte bra . Bora skrattade och skrek—Yaa ! Idioter ni kommer döda en folk här !
- Förlåt
- Näe , förlåt mig jag puttade honom
Bakom mig hörtes två olika röst , två killar som skratta och gick .
- De skrattar mycket närmaste dagarna , sa en tjej .
Bora : Jaja , just det ! Är det någon som vill komma hos mig idag !
Alla tjejerna skrek samtidigt " Nejjj " . Bora tittade mot mig med stor öga , om jag inte accepterar då kommer hon bli sur . Utan att jag fick ens veta , jag sa : Okej . Men tjejerna sa
" du kommer ångra " och skrattade .
*
Efter skolan jag följde med Bora . Hon pratade med mig om Daegu , om platser i Daegu som vi måste gå tillsammans. Boras hus var en vanlig hus . 2 våning villa och de hade en cute trädgård ute .- Kolla på de , de är mina skatter sa Bora och pekade mot två killar som satt men kunde ba se deras rygg . " Va , De hära är Boras skatter ? " tänkte jag och gick in i gården .
Bora : Va ? Vad gör ni här ?
När de tvp killarna vände sig nickade jag lite . Han som satt på vänster sidan hade specciel ansikte , och den andra hade en ansikte som man kan se på manga . Bora drog mig till de och satt framför de . De två hade tre liten hundvalpar på deras hand
Bora : Det här e Seo Young Ho men vi kallar honom Johnny . Den andra är .... nä kalla honom ba Ten , vill inte säga långt namn.
-Aha , Seoul tjejen sa Ten men hörde inte riktigt Daegu accent . Men när Johnny började prata hörde jag hur han pratade med accent.
YOU ARE READING
Om världen var triangel
Teen Fiction" 𝘌𝘷𝘦𝘳𝘺𝘵𝘪𝘮𝘦 𝘐 𝘵𝘳𝘶𝘴𝘵𝘦𝘥 𝘴𝘰𝘮𝘦𝘰𝘯𝘦 , 𝘐 𝘢𝘭𝘸𝘢𝘺𝘴 𝘦𝘯𝘥𝘦𝘥 𝘶𝘱 𝘣𝘦𝘪𝘯𝘨 𝘣𝘦𝘵𝘳𝘢𝘺𝘦𝘥 "