Ensam gick jag i mörkret och vägen lyses upp av en ensam gatlyckta. Klockan var 21.33 och Jag behövde luft. Vädra mina tankar genom en promenad. Jag kollade upp från marken och svängde in mot skogen. Blicken flöt över träden. Jag hörde ett knakande ljud och jag kollade runt i min omgivning.
"Bara inbillning" tänkte jag.
jag tog av till en stig som gick in mot skogen. Efter en stunds promenerande så hördes plötsligt ett väldans högt knakande och jag kollade mot håller ljudet kom från. Mitt framför mig stod ett träd som snart skulle välta. På mig.
En hård knuff och så hamnade jag mitt i en buske. En öronbedövande duns, och trädet låg på marken framför mig. Jag ställde mig upp och en gestalt stog framför mig. Han var blond, kunde man se i mörkret. Skulle tippa på att han var...18, 19? Sluttänkande på det. Han räddade mitt liv.
- Tack, tänkte mig inte för, sa jag. Han hyschade mig.
- Kom, sa han och tog min hand. Han började gå ut från skogen, och jag följde efter. Vi kom till en parkering och jag kollade på honom.
- Vad ska du, hann jag bara säga förrän jag fick ett hårt slag i huvudet och hörde ett svagt "förlåt" innan jag svimmade.
~
Första kapitlet då.
YOU ARE READING
Stockholm Syndrome
FanfictionDe är okända, men de är farliga. De är brottslingar, men ingen vet var de håller hus. Heather, den där tjejen som inte har någon familj, eller några vänner. Hon försvinner helt plötsligt. Ingen vet vart, ingen vet hur, och ingen lägger märke till d...
