Stockholm Syndrome

Kapitel 2

Jag vaknade sakta upp i en soffa. En svart lädersoffa för att vara exakt. Jag som hade trott att jag skulle ha en sjuk huvudvärk hade fel. Jag öppnade ögonen och såg två killar framför mig. En var killen från skogen, och den andra hade brunt relaxat hår. De såg väldigt bra ut.
- Alvedon, mat eller liknande? frågade brunetten.
- V-vatten, stammade jag. Var är jag?!
- Var tyst annars blir det inte kul, svarade han och reste sig upp. Blondinen kollade ner på mig.
- Du vill inte bråka med Louis, sa han. Jag nickade och satte mig upp. Killen som antagligen heter Louis kom tillbaka och gav mig vatten som jag snabbt drack upp.
- Varför är jag här? frågade jag.
- Vi gör detta lätt. Du hjälper oss, gör som vi säger, sen kanske vi släpper dig, sa han. Jag nickade sakta.
- Vad heter du? Jag heter Niall, undrade blondinen.
- Heather Mcstreet, svarade jag.

~

Niall tog tag i min tunna arm och drog upp mig från soffan.
- Du ska sova i mitt rum, Louis order, sa han och förde mig till ett rum med en dubbelsäng. Tapeterna var i en mörkblå färg och golvet var mörkt trä. I ett hörn stod en gitarr, och vid ett annat hörn stod en byrå i samma mörka nyans som golvet. Han förde mig mot sängen.
- Sätt dig ner, så kommer Harry strax, sa Niall och gick iväg.

Strax där efter kom en lång kille med chokladbruna lockar som hölls upp av en bandana. Han hade gröna ögon och log. Smilgroparna syntes tydligt, och han hade en vit tandrad. Han bar ett vitt linne med olika tryck, och mörka, slitna jeans. På fötterna satt ett lika slutna converse. Han stängde dörren efter sig och ställde sig framför mig. Han granskade mig och log ett flörtigt leende.

- Berätta ditt namn, sa han.
- Varför d...
- Det var ingen fråga, utan en order, sa han och flinade.
- Heather Mcstreet, sa jag och kollade ner i mitt knä.
- Det var ingen dålig tjej Niall hittade, sa han för sig själv. Jag fnyste högt. Harry plockade upp en bok och plockade upp en penna. Han skrev ner något i boken, antagligen mitt namn.
- Ålder? undrade han sedan.
- 17, svarade jag. Han skrev snabbt ner det också.
- Ta av dig tröjan, sa han. Jag kollade storlgt på honom.
- Jag är ingen pedofil, ta av dig den, tillade han. Jag tog tag i tröjärmen på min gråa mjukiströja jag fått på mig, och drog den av mig. Jag borde tacka mig själv för att ha satt på mig en svart topp.

- Lägg dig ner på sängen, befallde han sedan. Jag gjorde som han sa, och lade mig ner på sängen. Han plockadefram någon slags spruta, med en tjockare nål än vanliga sprutor. Han satte sig vid min höft. Han vred om mitt huvud så att jag kollade mot honom, sedan la han sin varma hand på min höft och jag såg sedan hur han satte sprutan mot min ljusa hud. Jag blundade och andades djupt, för att sedan känna hur han tryckte in nålen i sidan på mig. Jag kved till lite. Sakta drog han ut den efter en liten stund.
- Vad gjorde du? frågade jag surt och satte mig upp.
- Tryckte in ett litet chip så du inte kan smita. Vi ser dig från en liten mobil, svarade han. Jag suckade. Han flinade mot mig och la handen på min kind. Han bet sig i läppen och log.

- Du är väldigt vacker, sa han och närmade sig mitt huvud. Jag puttade undan honom när jag fattade vad han försökte att göra. Hans ansiktsuttryck ändrades snabbt till ett mer aggresivt. Han ställde sig upp och slog till mig över kinden. Jag skrek till men tystnade när hans läppar tryctes mot mina. Jag knuffade bort honom allt vad jag kunde och då öppnades dörren och Louis kom in.
- Ta det lugnt Harry, du behöver inte hålla på med varje tjej, gör ditt jobb först! suckade Louis. Jag mötte Louis blick och han flinade mot mig. Harry nickade och därefter lämnade Louis rummet.

Harry ställde sig upp och rotade i en av lådorna i byrån, och verkade hitta vad han letade efter. Han plockade upp några klädesplagg och slängde de mot mig. Jag plockade upp de.
- Byt om till de snabbt, sa han och jag nickade. Han gick ut från rummet och jag granskade kläderna. Snabbt ställde jag mig upp och drog de på mig.

Tajta, höga svarta jeans som var en storlek för liten. Som tröja var det en kort magtröja som slutade precis ovanför naveln. Den var också för liten. Den var ändå pösig, och den var vit. Den hade korta armar och U-ringning. Där fanns också en grå beanie som jag drog över huvudet. Antar att han tog kläder son framhävde former. Jag suckade svagt och öppnade dörren. Han stod precis vid öppning och busvisslade. Han tog tag i min arm och gick ner till ett vardagsrum. Där satt Louis och Niall, samt två andra killar.
- Här är hon. Betta planen nu, sa Harry och satte sig. Louis kollade på mig och nickade mot fotöljen som var om sidan lot mig. Jag antog att det betydde att jag skulle sätta mig där, så det gjorde jag.

- Detta vi ska berätta nu kommer hända om tre veckor. Vi ska råna en bank, och vi vill att du sedan lägger en bomb längst in i banken och springer ut så fort som du kan, annars så dör du med bomben. När vi går in skriker vi alla upp med händerna och skjuter alla som kommer i vår väg. Du och Niall ska se till så att ingen ringer polisen, eller försöker fly. Skjut dem då. Vi ska ta alla pengar, och när vi speinger ut så håller Niall vakt, och lägger bomben. Om du gör nåot fel skickar vi varningar genom chipet du fått in. Förstått? förklarade Louis. Jag nickade. Jag hade ALDRIG i hela mitt liv, tänkt skjuta någon. Men nu tvingades jg göra det. Annars skulle de väl döda mig. Dessa killar, var verkligen inga trevliga prickar...