Stockholm Syndrome

Kapitel 3

En dag har gått. Jag låg i Nialls säng och jag tror att klockan är ungefär 07.46.

Sakta öppnade jag mina ögon och möttes av Nialls ögon. Jag granskade den ljuva blåa färgen och drunknade till sist i dem.

- Heather? mumlade Niall och fortsatte kolla på mig. Jag kom bort från hans ögon och nickade.
- Jag gillar dig verkligen. Förlåt för att jag dragit in dig i detta, erkände han.
- Det gör inget. Du är iallafall snäll mot mig, svarade jag och log.
- Jag är med i denna grupp för att kunna leva. Jag känar pengar på detta, sa han. Jag nickade.
- Vi går upp, sa han. Jag nickade och klev ur sängen, endast iklädd mina underkläder. Niall rotade i sin byrå och slänge kläder till mig. Jag plockade upp dem och granskade de. Tajta läderbyxor, och överdelen var en storlek för liten. Det var en blå rutig skjorta. Jag kämpade på mig dem och hörde sedan Niall busvissla bakom mig. Jag flinade mot honom.
- Bara så du vet så ska jag vara så snäll som möjligt mot dig, sa han med en blick som visade att han var ärlig. Jag gick fram till honom och kramade honom. Tillsammans gick vi sedan ner mot köket.

Jag fick en banan medans de andra åt fil, mackor, gröt och annat. Jag antar att jag får leva med detta.

- En vecka senare -

Jag har fallit för honom. Niall. Den killen var verkligen guldvärd. I smyg har han gett mig mättande mat och han har gett mig renare kläder. Han har fått Louis att inte slå mig så mycket. Han är i hemlighet snäll mot mig. Han skämtar med mig och skrattar ett unikt, vackert skratt. Han är helt perfekt.

Han kom in i rummet och pussade mig på kinden.
- Niall, alltså jag gillar dig verkligen, sa jag och kollade ner i mitt knä.
- Jag gillar dig med, sa han och log. Jag kramade honom, men släppte honom snabbt när Liam kom in genom dörren.

- Niall, ge Heather något snyggt att ha på sig, för vi ska på fest, sa han och lämnade rummet. Niall var snabbt uppe på benen och letade i sin byrå. Efter en stund slängde han en klänning på mig. Jag tog upp den och granskade det han slängt på mig, som vanligt. En svart, kort klänning som såg tajt ut, med öppen rygg. Den hade också långa armar, men räckte till handleden på min kropp. Jag satte på mig den och Niall gav mig en sminkväska.
- Sminka dig snabbt, vi har nog inte så mycket tid, sa han. Jag gjorde som han sa och sminkade mig snabbt. Ett ljusrosa läppstift, eyeliner och mascara. Vi gick sedan ner och Louis hade satt sig i sin bil. Vi andra satte oss också där. Jag fick sitta i Nialls knä.

Vi var framme och Niall hade tagit tag om min handled.
- Jag håller koll på dig. Jag ska försöka att inte dricka så mycket, sa han och kollade på mig. Men det löftet höll han inte länge.

Han drack tre ölburkar. Jag fick gå efter honom och behövde stå på sidan när han dansade med snyggare tjejer än mig. Just nu dansade han med en blond, lättklädd tjej som hängde på honom. De dansade nära en vägg och jag kollade på dem. Niall flinade då och då mot mig och verkade väldigt full. Plötsligt tryckte han upp henne mot väggen och kysste henne. Jag såg varje rörelse de gjorde och kollade bort. Jag blinkade flera gånger för att inte gråta. Jag kollade på de igen och Niall släppte ner henne. Hon gick iväg och Niall gick till mig.

- Kul att titta på eller? flinade han. Jag hann inte svara, för Liam kom tillbaka och hade ruffsigt hår.

- Vi ska åka hem nu, sa han och gick mot utgången. Niall tog tag om min arm och gick efter Liam. Han satte sig i bilen och jag satte mig i hans knä. Jag hoppades att vi skulle komma fram så fort som det gick. Jag var helt krossad.

När vi stannat vid huset klev jag in snabbt och sprang upp till badrummet och tvättade av sminket och gick till Nialls rum. Jag vill inte sova i hans säng...

Niall kom upp och la sig direkt. Jag la mig ute på kanten och somnade efter en lång stund.

- Nästa dag -

När jag gått ner för trappen i gårdagens vardagskläder hörde jag alla killar diskutera vilka tjejer de hållt på med. Jag tog bestämt en banan och gick till Nialls rum igen. Jag hörde Niall följa efter. Hastigt vände jag mig om.

- Vad är det med dig? undrade han.
- Vad det är med mig? Mig? sa jag frustrerat.
- Ja, dig!
- Under många dagar har jag sagt att jag gillar dig. Du säger det tillbaka men så kysser du flera tjejer ändå. Niall, jag har fallit för dig! Jag vill inte det, men det har jag! Jag kan inte sluta tänka på dig, och du besvarar knappast mina känslor. Niall, JAG ÄR FÖRÄLSKAD I DIG! säger jag nästan skrikande. Niall svarar inte utan gör något helt oväntat.

Han trycker upp mig mot väggen. Sätter en hand vid min midja, en hand bredvid mitt huvud, och trycker mjukt sina läppar mot mina.