Jag vaknade utav det tjutande alarmet. Jag stängde av alarmet på mobilen och märkte såren på vänster armen.
'Oj!' Viskade jag så lågt så jag själv nästan inte ens hörde vad jag sa
Jag skyndade mig upp och satte på det nya linnet från Zara (affären) och en mörk blå SVEA- kofta så att ingen skulle se mina sår och ett par svarta högmidjade jeans. "Älskling är du vaken?" Hörde jag mamma säga med en liten knackning på dörren efteråt
"Mmm" mumlade jag
"Ska du verkligen ha så tjocka kläder på dig?! Det är varmt i Australien vet du?!" Sa mamma när hon öppnat dörren och kollade på mig
"Eee... Det kan va kalt på planet och när jag kommer hem igen kommer det ju vara kallt och då kan jag ju åka hem i dom här kläderna" sa jag snabbt
"Gör som du vill?!" Sa mamma och stängde dörren när hon gick ut ur mitt rum
Jag skickade iväg ett sms på grupp chatten med Zara & Fredric där det stod:
Från 'Nellie'
Ni kommer väll till flygplatsen och säger hejdå?😭💕Så länge medan jag väntade sminkade jag mig lite och efter en stund fick jag svar från både Fredric och Zara
Från 'Zara'
Absolut!😘
Från 'Fredric'
Visst, ses där☺️Yes tänkte jag och gick till toan för att borsta tänderna
'Oj?!' Viskade jag och stängde dörren och låste snabbt. Jag hade visst glömt att plocka undan efter mig igår kväll. Jag plockade upp rakbladen och torkade av dom och la dom i fickan. Jag torkade bort blodet från golvet och spolade ner i toaletten. Jag borstade tänderna och gick in på mitt rum och la in rakbladen i min necessär och la in den i min väska.
"har du ätit nått?!" Ropade mamma
"Aaa, jag tog en skål med flingor förut!" ljög jag
"Ok, vi åker om en kvart!"
"Ok!" Ropade jag tillbaka
Jag packade med mig det sista som pengar, hårsnoddar, sminkborttagningsservetter mm. Jag släpade ner väskorna för trappan och ställde dom i hallen och började knyta på mina svarta låga converse.
"Ska du inte ha med dig några andra skor?!" Frågade mamma som nu kom gåendes mot mig
"Jag köper där" sa jag och och knöt en rosett
"Ok... Här" sa mamma och räckte fram 600kr
"Så du kan köpa ett par skor eller nått annat du vill ha" la hon snabbt till med ett leende
"Ok... Tack!" Sa jag och gav mamma en kram
Jag tog på mig jackan och la mobilen och hörsnäckorna i fickan
"Är du redo nu då?!" Frågade mamma och hjälpte mig med en av väskorna
"Mmm" sa jag och lyfte upp mina två väskor i bagaget på bilen och satte mig i framsätet brevid mamma i våran vita Mercedes. Jag pluggade i mina hörsnäckor och satte på Wicked Wonderland på Spotify egentligen gillar jag inte alls den låten. Samtidigt fixade jag så man kunde lyssna på musik utan WiFi så jag hade nått att göra på flyget.
När vi va framme vid Arlanda möttes jag av Zara & Fredric som stod vid ingången till flygplatsen
"Heeej!" Ropade jag
"Hej!" Ropade Zara tillbaka
Jag gick fram till dom och kramade om dom båda. Mamma kom gående mot oss med mina 3 väskor. Jag gick fram och tog emot väskorna och gav mamma en lång kram innan hon pussade mig på pannan och sa hejdå
"Hejdå" sa jag tillbaka och hon började gå mot bilen
Jag möttes av Zara
"Ska jag hjälpa dig?" Frågade hon
"Aaa tack!" Sa jag med ett leende
"Hörru ska man inte vara lite hjälteman?!" Skrek Zara till Fredric som stod och knapprade på sin nya mobil
"Mmm" mumlade han och gick fram och tog den största väskan från mig och vi började gå mot ingången till flygplatsen
Väl inne på flygplatsen satte vi oss vid ett litet café och tog varsina dricker jag äpple juice, Zara milkshake och Fredric en Cola.
"Jag vill inte lämna er" sa jag dystert
"Och vi vill inte lämna dig" sa Zara och knuffade till Fredric och han nickade instämmande
"Kolla!" Utbrast Zara
"Va, vad?!" Sa jag och kollade runt
"Där!" Hon pekade på en lång kille som gick förbi
"Vad är det med han?!" Frågade Fredric
"Det är Oscar!" Sa hon och lämnade inte blicken ifrån honom
"Kan vi inte hälsa på honom?! Snälla?!" Bad Zara
"Bara för din skull" sa jag och log
Vi lämnade caféet och lite dricks på bordet där vi satt
"Hej!" Sa Zara uppspelt när vi väl stod bredvid honom
"Eeee... Hej?!" Sa Oscar (Molander) och kollade ner på oss eller mig och Zara, Fredric va nästan lika lång, något kortare kanske
"Kan vi få ta bild?!" Sa Zara och tog upp sin mobil
"Visst, om det går fort!" Sa han och log
"Jaaa vad kul! Kom Nellie du måste också va med!" Sa Zara och vinkade att jag skulle komma och ställa mig bredvid henne
"Bara för att du är du" sa jag och gick fram till dom med ett leende
"Tack!" Sa Zara efter kortet
"Haha ingen orsak... Men nu måste jag sticka till dom andra!" Sa Oscar och skulle precis gå
"Ska nån av er in till terminalen?!" Sa han snabbt
"Du ska ju Nellie!" Sa Zara
"Emmm jag ska" sa jag tveksamt
"Kan vi gå igenom passkontrollen tillsammans?" Sa Oscar
"Eeee... Visst?... Ska bara hämta mina grejer"
"Omg!" Sa Zara som hoppade bakom mig
"Vad?!" Sa jag och försökte låta som om jag inte brydde mig men egentligen tycker jag faktiskt det e rätt coolt
Fredric bar dom två tyngsta väskorna fram till Oscar och jag tog mitt handbagage
"Hejdå!" Sa jag och gav mina två bästisar en lång kram
"Hejdå!" Sa dom och började gå mot utgången
"Kommer sakna er!" Ropade jag och kände tårarna bränna bakom ögonlocken
Zara vände sig om och jag såg att hon grät, hon vinkade och sa
"Kommer sakna dig med!"
"Ska vi gå och säcka in dina väskor?" Frågade han med ett vänligt leende och jag kunde inget annat än att le tillbaka
"Jag tar det som ett ja" sa han och skrattade
Vi säcka in mina väskor och började gå mot passkontrollen
"Varför ville du ha sällskap upp hit?" Sa jag
"Ser du alla där nere?" Sa han
Jag kollade ner och såg VÄLDIGT många ungdomar
"70% av dom är Foooers" sa han
"Och ser du? Ingen har kommit fram till mig"
"Varför?" Frågade jag
"För dom vet att jag inte har nån flickvän och tror därför inte att det är jag" sa han och log
"Men jag har inte lust att spela din flickvän" sa jag och stannade upp
"Bara den sista biten" bad han
"Vad får jag" sa jag med ett flin
"Vad du vill inne på terminalen!" Sa han
"Ok" sa jag glatt med ett leende och tog tag i hans hand
Jag la av min väska i en plast behållare och tog av alla mina saker så som örhängen, halsband, klocka, armband, mobil mm. Och gick förbi 'detektorn' (den som kollar så man inte har med sig olagliga saker på flyget, vet inte vad det heter) och det pep som tur inte men för Oscar pep det, men det va bara för hanns skärp. När han kom förbi bad jag honom att knäppa mitt halsband och det gjorde han glatt.
"Tack!" Sa jag och vände mig om mot honom
"Varsågod!" Sa han med ett leende
"Vad" sa jag
"Nä inget"
"Jo nått är det" sa jag
Vi packade ihop våra saker och gick mot affärena
"Du är inte som alla andra" sa han och log
"Vadå?!" Sa jag och fattade ingenting
"Du är inte så 'påhoppade' om man säger så" sa han
"Jag är van med att när jag träffar människor att dom frågar och lämnar en inte ifred" sa han och skrattade
"Alltså om min karriär" la han snabbt till
"Jaha" sa jag och log
"Vad vill du ha då?!" Frågade han
"Nej asså det behövs inte, jag trodde inte att liksom du skulle va så snäll" sa jag och kände att jag blev alldeles röd i hela ansiktet
"Va?!" Sa han och skrattade
"Asså jag gillade inte er för jag trodde... Att ni liksom bara brydde er om utseende och ja du vet?!" Sa jag och blev ännu rödare, det va så pinsamt att säga det till självaste artisten och att jag aldrig träffat dom tidigare utan bestämde mig direkt för att inte gilla dom
"Det är lugnt" sa han och skrattade, trodligtvis för att jag va så röd
"Men nu får du välja vad du vill ha" sa han och log
"Nej men asså det behövs inte" sa jag och försökte lägga all min tyngd på golvet medan han försökte dra in mig i nån affär, och det får jag väll säga att han lyckades med väldigt bra. Han hade verkligen muskler kan man säga!
Vi va nu inne i en godis affär
"Så plocka nu lite" sa han och log
"Asså... Nej ja" mer hann jag inte
"Jo" sa han
Jag tog ut en vatten ur 'kylskåpet'
"Inget mer" sa han med en besvikelse
"Asså..." Sa jag och kände tårarna bränna
"Vad?" Sa han och kramade om mig
Jag började gråta och vi stod där VÄLDIGT länge och bara kramades i världens gosigaste kram.
"Du kan berätta" sa han viskandes mot min panna
"En i klassen sa att jag var tjock" sa jag snyftandes mot hanns ljusgråa kofta
"Men du... Det är du ju inte" sa han och kramade mig ännu en gång.
När han kollade på mig torkade han bort mina tårar med sin tumme och kollade djupt in i mina blåa ögon med hanns gråblåa ögon och där stod vi som fastfrusna en stund tills han sa
"Kom så plockar vi lite" och log
Jag kollade tveksamt på honom
Han räckte fram en påse till mig och jag öppnade den och började gå mot plockgodiset
"Vilka är goda?" Frågade jag och skrattade åt min dumma fråga
"Domma" sa han och la i några i min påse och jag kunde inget annat än att le åt honom
"Och domma är också jätte goda!" Sa han och la i ytligare några godisbilar som jag inte hade nån aning om vad det va
Jag plockade några andra sorter och vi började gå mot kassan
"Något mer?" Frågade kassörskan som va ganska lång med brunt hår och bruna ögon med en liten glugg, själv har jag aldrig tyckt att glöggar är fina men det är ju vad man själv tycker.
"Då blir det 80kr tack"
Vi skakade på huvudena och jag letade fram min plånbok i min väska
"Nej, jag betalar! Jag är ändå skyldig dig" sa han snabbt
"Nej me"
"Jo"'sa han och räckte fram en hundra lapp till kassörskan som vänligt tog emot pengarna med ett leende och gav sedan tillbaka växeln som då va 20kr.
"Så... Nu ska jag träffa dom andra" sa Ogge och tog min hand
"Vad gör du?!" Sa jag och skrattade
"Vi kom ju överens" sa han och flinade mot mig
Jag bara skrattade._______________________________
Yeyy ett kapitel uppe!!! Tror ni det kommer hända något mellan Nellie & Ogge eller😏 jag kan säga er att det kommer hända något... Men med vem säger jag inte😄🌸 (det lät fel & jag menade inte på det sättet jag tror ni tänkte😂👌) ha det bra i mon kommer tyvärr inget kapitel men jag ska försöka😘💕 ha det bäst!🍃🌸

YOU ARE READING
Australien
FanfictionNellie ska bo hos sin farbror i Australien i 5 månader, under hennes sommarlov kommer det in många nya & oväntade personer in i hennes liv. När hon märker att hat, rykten & svik börjar bli mer och mer orkar hon inte längre och är nära på att ge upp...